24.11.2016

Ändringar i FPA:s medicinska rehabilitering för gravt handikappade

För att få rätt till krävande medicinsk rehabilitering som FPA ordnar krävs inte längre att sökanden får förhöjt handikapp- eller vårdbidrag, det vill säga kopplingen till handikappförmåner är slopad. Samtidigt ändrades namnet medicinsk rehabilitering för gravt handikappade till krävande medicinsk rehabilitering. Till följd av lagändringen beräknas 7 700 nya rehabiliteringsklienter omfattas av FPA:s medicinska rehabilitering från och med 2017.

​Kommunen är inte skyldig att ordna medicinsk rehabilitering om det med stöd av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) är Folkpensionsanstalten som ska ordna rehabilitering. Lagen har ändrats genom en lag (145/2015) om ordnande av krävande medicinsk rehabilitering, som trädde i kraft den 1 januari 2016.

Krävande medicinsk rehabilitering kan beviljas om sökanden har en sjukdom eller en kroppsskada samt aktivitets- eller delaktighetsinskränkningar som hänför sig till sjukdomen eller kroppsskadan och som medför betydande svårigheter för personen att klara av vardagssysslor och att vara delaktig i hemmet, i studier, i arbetslivet eller i andra livssituationer. Den som ansöker om rehabilitering ska ha ett motiverat behov av rehabilitering i minst ett år. När rehabiliteringsbehovet bedöms ska övergripande hänsyn tas till faktorer som påverkar sökandens funktionsförmåga.

Krävande medicinsk rehabilitering betyder i teori och praktik att rehabiliteringsklienten själv är aktiv

Syftet med krävande medicinsk rehabilitering är att stödja rehabiliteringsklienten att klara av vardagssysslor samt främja klientens delaktighet till exempel i hemmet, studier eller arbetslivet. I rehabiliteringen understryks rehabiliteringsformer som sker i klientens dagliga omgivning.

Till rehabiliteringen hör nödvändigt samarbete med anhöriga och andra närstående till rehabiliteringsklienten samt med yrkesutbildade personer och aktörer som är betydelsefulla för klienten, till exempel på daghemmet, i skolan, på arbetsplatsen, inom boendeservicen och med klientens personliga assistent. Avsikten är att klienten ska fortsätta tillämpa de rutiner som han eller hon tränat under rehabiliteringen också i sin vardag.

Referensramen för de nya kriterierna för beviljande av rehabilitering är den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF-klassifikationen), som godkänts av Världshälsoorganisationen WHO:s generalförsamling.

Om kriterierna för krävande medicinsk rehabilitering som FPA ordnar inte uppfylls, är det kommunen som enligt 29 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska ansvara för att medicinsk rehabilitering ordnas, såsom också hittills. Likaså ansvarar den offentliga hälso- och sjukvården för uppföljningen av rehabiliteringen också under den tid som FPA ordnar rehabiliteringen.

Mera information om lagändringen och dess inverkan på ansvarsfördelningen inom den medicinska rehabiliteringen framgår av Kommuninfo 16/2015 som utarbetats av Social- och hälsovårdsministeriet, Folkpensionsanstalten och Kommunförbundet. Se också Kommunerna.net.

 

Mer på webben: