Besluten vid ramförhandlingarna och deras inverkan på statsandelarna 2017

Kommunerna håller på att bereda sig för år 2017. Också i år publicerar Kommunförbundet preliminära statsandelsberäkningar som kommunerna kan använda som stöd för beredningen av nästa års budget.

​De första kommunvisa statsandelsberäkningarna publiceras vid FCG:s ekonomi- och skatteprognosdagar 21–22.4.2016 och därefter vecka 17 på Kommunförbundets webbplats www.kommunerna.net > Kommunalekonomi > Statsandelar. Följande gång uppdateras statsandelsberäkningarna i maj (elevuppgifterna för beräkningen av hemkommunsersättningarna) och i juni (uppdatering av de kommunvisa förhandskalkylerna).

När budgeten bereds och statsandelarna uppskattas bör man beakta tudelningen i statsandelssystemet. Kommunens totala statsandelsfinansiering får man genom att räkna ihop statsandelen för kommunal basservice, som administreras av Finansministeriet, och statsandelen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, som administreras av Undervisnings- och kulturministeriet.

Kommunförbundets beräkningar innehåller preliminära uppgifter om statsandelen för kommunal basservice. Statsandelsfinansieringen för undervisnings- och kulturverksamhet 2017 måste kommunerna uppskatta själva, eftersom den till största delen bygger på kommunvisa prestationsuppgifter enligt elevstatistiken 20.9.2016. Kommunförbundet kommer senare under 2016 att publicera en kalkyleringsmodell för bedömning av statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet. Före statistikdagen i september och innan kalkyleringsmodellen är klar är UKM-finansieringen för 2016 den bästa uppskattning som finns att tillgå för nästa år. Uppgifterna finns tillgängliga per finansieringsmottagare i Utbildningsstyrelsens finskspråkiga rapporttjänst på adressen http://vos.uta.fi/rap/.

I beräkningen av statsandelarna 2017 används invånarantalet exklusive Åland 31.12.2015, dvs.  5 458 325 (Statistikcentralen 4.4.2016).

Statsunderstöden till kommunerna uppgår år 2017 till omkring 10,6 miljarder euro. Statsunderstöden består av kalkylerade statsandelar (9,7 md €) och statsbidrag (0,89 md €) (tabell 1). Statsandelarna är i sin helhet en icke-öronmärkt inkomstpost för kommunerna, och de får själva besluta hur de används. Statsbidragen är däremot i allmänhet bundna till något särskilt ansökningsförfarande, särskilda kostnader eller någon viss verksamhet, och beviljandet och användningen av dem är reglerade. Bland statsunderstöden har statsandelarna en betydligt större roll (92 %) än statsbidragen (8,4 % år 2017).

Källa: Kommunekonomiprogrammet 2017–2020, våren 2016 (Finansministeriets publikation 13a/2016, finskspråkiga versionen)

Statsbidragen till kommunerna minskar år 2017 med cirka 4,5 procent (-500 miljoner euro) jämfört med år 2016. Det enskilda beslut som har den största inverkan på statsunderstöden 2017 är överföringen av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA. Överföringen genomförs kostnadsneutralt i förhållandet mellan staten och kommunerna. Överföringen innebär att kommunerna inte längre har några kostnader för grundläggande utkomststöd. Följaktligen slopas också statens finansieringsandel för det grundläggande utkomststödet (50 %). Kommunernas finansieringsandel av kostnaderna för det grundläggande utkomststödet (50 %) dras av från statsandelen för kommunal basservice. Avdraget blir ungefär 300 miljoner euro. I det första skedet av överföringen görs avdraget år 2017 som ett jämnt avdrag i euro per invånare genom ändring av statsandelsprocenten. År 2019 och 2020 justeras överföringen kommunvis enligt de faktiska utgifterna för det grundläggande utkomststödet 2017.

Statsandelarna till kommunerna förändras varje år. År 2017 minskar statsandelarna med 2,1 % (-206 miljoner euro) jämfört med år 2016. De årliga förändringarna i statsandelarna beror på olika faktorer. Det finns automatiska förändringar, förändringar som baserar sig på lag och förändringar som beror på politiska beslut. Nivån på statsandelsfinansieringen 2017 påverkas av följande faktorer:

1) Automatiska förändringar

• Förändringar i invånarantalet och andra kalkyleringsfaktorer, uppskattad effekt cirka +55 miljoner euro på nationell nivå. Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar.
• Inkomsterna från kommunalskatten och samfundsskatten 2015, vilka påverkar statsandelarna genom utjämningen på basis av skatteinkomster. Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar.
• Indexjusteringen av grundpriserna (tabell 2), vilken beaktar förändringar i kostnadsnivån och vilken regeringen har fattat ett särskilt beslut om att frysa år 2016–2019. Vid ramförhandlingarna 2016 fattades det ett beslut om att minska de indexbundna utgifterna med ett jämstort tilläggsavdrag på 0,85 procent. Denna tilläggsnedskärning i statsandelarna minskar statsandelen för kommunal basservice med 74,8 miljoner euro år 2017. I och med frysningen av statsandelsindex går kommunerna miste om statsandelar på sammanlagt cirka 145 miljoner euro år 2017 (figur 1). Indexfrysningens effekt är lika stor i alla kommuner, cirka -27 euro per invånare.

Källa: Kommunekonomiprogrammet 2017–2020, våren 2016 (Finansministeriets publikation 13a/2016, finskspråkiga versionen)

Figur 1. Hur nedskärningarna 2012–2019 inverkar på statsandelen för kommunal basservice, miljoner euro

Källa: Kommunförbundet 14.4.2016

2) Andra förändringar som baserar sig på lag

• Kostnadsfördelningen justeras enligt gällande statsandelslagstiftning varje år. Justeringen av statsandelen 2017 justeras utgående från kostnaderna år 2014. Justeringen är sammanlagt cirka +30 miljoner euro på nationell nivå. Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar.

3) Förändringar som baserar sig på politiska beslut

• Överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA minskar statsandelen för kommunal basservice med cirka 300 miljoner euro. I det första skedet år 2017 är verkningarna lika stora i alla kommuner (56 €/inv.). År 2019 och 2020 ska verkningarna justeras utgående från de faktiska kommunvisa utgifterna för stödet.
• Det incitamentsystemet för den specialiserade sjukvården som ingår i regeringsprogrammet införs år 2017. Incitamentsystemet finansieras genom en minskning av statsandelen för kommunal basservice. Per invånare beräknat är den jämstora minskningen 100 miljoner euro (-18 €/inv.) år 2017.
• Den föregående regeringens beslut om en statsandelsnedskärning på -50 miljoner euro år 2017. Verkningarna är lika stora för alla kommuner (-9,2 €/inv.).
• Förändringarna i kommunernas uppgifter och skyldigheter innebär dels att det görs extra satsningar på kommunernas verksamhet, dels att statsandelarna skärs ned då man räknar med att förändringarna sparar kostnader för kommunerna. Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar.

År 2017 ändras kommunernas uppgifter och skyldigheter mest inom social- och hälsovården. Förändringarna gäller till exempel närstående- och familjevården (lagen i kraft 1.7.2016; +90 mn €, -31 mn €; netto +59 mn €), effektiviseringen av den regionala specialiserade sjukvården (-19 mn €), hemvården för äldre (+4,8 mn €) och personaldimensioneringen inom äldreomsorgen (-10 mn €). 

Den största förändringen inom undervisnings- och kulturväsendet år 2017 är yrkesutbildningsreformen. Finansieringen av yrkesutbildningen skärs ner  med 190 miljoner euro år 2017, Besparingen genomförs genom att det antal studerande som ligger till grund för finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen sänks till en lägre nivå än det maximala antalet studerande enligt tillstånden att anordna utbildning. Besparingen hänförs i sin helhet till kommunernas finansieringsandel för den grundläggande yrkesutbildningen genom ändring av finansieringsförhållandet mellan staten och kommunerna, dvs. statsandelsprocenten. Kommunernas finansieringsandel för yrkesutbildning på andra stadiet minskar alltså med 190 miljoner euro (-35 €/inv.).

Andra förändringar som gäller bildningsväsendet år 2017 är nedskärningen av finansieringen för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen (-21 mn €), begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård (-9 mn €), förändringarna i personaldimensioneringarna inom småbarnspedagogiken (-10 mn €) och regeringens spetsprojekt om nya inlärningsmiljöer och digitalt material (+10 mn €).

Statsandelarna för 2017 påverkas också av kommunernas förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i skattegrunderna. Liksom tidigare år får kommunerna full kompensation för bortfallet. Verkningarna på kommunernas skattefinansiering (skatteinkomster + statsandelar) är neutral, men ser man enbart på statsandelarna syns kompensationen som en statsandelsökning. En justering som kompenserar stegringen i konsumentprisindex skulle minska intäkterna från kommunalskatten med 72 miljoner euro, vilket kompenseras kommunerna via statsandelarna.