Enkätsvar om småbarnspedagogik: Mindre kommuntillägg, mer servicesedlar

Allt färre kommuner betalar kommuntillägg till hemvårdsstödet för barn visar Kommunförbundets enkät. Däremot har användningen av servicesedlar ökat när det gäller tjänsterna inom småbarnspedagogiken.

Kommuntillägg betalas nu av 60 (23 %) av de kommuner som besvarat enkäten, och i två kommuner planerar man att börja betala tillägg. Enligt enkäten 2014 betalade 85 kommuner kommuntillägg, vilket utgjorde 30 procent av dem som då besvarade enkäten.

Kommuntillägg till hemvårdsstödet för barn betalas oftast i stora och medelstora städer, där över 40 procent av kommunerna betalar kommuntillägg. Minst betalas kommuntillägg i kommuner med färre än 5 000 invånare.

– Med kommuntillägg till hemvårdsstödet kan kommunerna styra familjerna att sköta särskilt små barn hemma. Utbetalningen av kommuntillägget har minskat avsevärt jämfört med tidigare enkäter. I framtiden kan det ske stora förändringar efter en eventuell höjning av klientavgifterna inom småbarnspedagogiken, säger Jarkko Lahtinen, sakkunnig i småbarnspedagogik.

Kommuntillägget var i snitt 152 euro per barn år 2016. Tillägget för barn under tre år varierade mellan 72 och 252 euro beroende på kommun.

Av de kommuner där det betalades kommuntillägg bedömde en tredjedel att betalningen av kommuntillägg hade inverkat på efterfrågan på tjänster inom småbarnspedagogiken. Nästan 51 procent av kommunerna bedömde ändå att betalningen av kommuntillägg inte har någon stor betydelse för familjernas dagvårdsval.

Kommuntillägg för privat vård av barn betalas i 109 kommuner (43 %) och en kommun planerar att införa tillägget enligt enkäten.

Storleken på kommuntillägget varierar i heldagsvård mellan 50 och 860 euro beroende på vårdform. Tilläggets storlek kan förutom av vårdformen och föräldrarnas inkomster också påverkas av barnets ålder och vårdtiden.

Man tror på vårdsedelns styrande effekt

Av de kommuner som besvarade enkäten år 2016 uppgav 48 (19 %) att de använder servicesedlar för tjänsterna inom småbarnspedagogiken. 16 kommuner stod i beråd att införa servicesedlar (6 %).

– Servicesedeln används allt mer. År 2012 hade endast 25 kommuner infört servicesedeln och 23 kommuner planerade införa den. Enligt enkäten år 2014 användes servicesedeln i 28 kommuner och 24 kommuner planerade att ta den i bruk. Nu används servicesedeln i 48 kommuner.

I de kommuner där servicesedeln används ansåg klart över hälften  (64 %) att servicesedeln inverkar på efterfrågan på kommunala tjänster inom småbarnspedagogiken.

– Som positiva effekter ansågs minskningen av efterfrågan på kommunala vårdplatser och ökningen av utbudet alternativ för familjerna. Användningen av sedlar uppfattas också minska behovet av kommande investeringar, för kommunen behöver inte investera i nya daghem. Servicesedeln har kompletterat de kommunala dagvårdstjänsterna och ökat den privata dagvårdens andel, vilket har förkortat dagvårdsköerna.

Information om enkäten och småbarnspedagogiken

Med sin enkät till fastlandskommunerna i början av 2016 utredde Kommunförbundet läget inom småbarnspedagogiken i kommunerna.

Enkäten kartlade förvaltningen, kommuntilläggen och grunderna för utbetalningen av dem, användningen av servicesedlar inom småbarnspedagogiken, begränsningen av den subjektiva rätten och ändringen av relationstalet mellan antalet barn och vuxna. Första delen av enkäten publicerades den 9 mars.

Enkäten besvarades av 86 procent av fastlandskommunerna (256 kommuner).