Hanteringen av kommunernas investeringar och skulder

I Kommunekonomiprogrammets mål för kommunernas finansiella ställning uppmanas kommunerna att kritiskt bedöma investeringarna och hur stor andel av dem som finansieras genom intern finansiering. Investeringsbesluten bör grunda sig på en noggrann uppfattning om den framtida befolkningsutvecklingen, servicebehoven och det servicenät som behövs.

​Kommunernas lån har använts nästan uteslutande för investeringar: under hela 2000-talet har bara cirka 6 procent av ökningen av lånestocken bestått av lån för löpande utgifter. Under de senaste åren har kommunernas investeringar ökat, trots att den utdragna lågkonjunkturen försvårat läget inom den kommunala ekonomin. Investeringarna har gällt byggnader och vägar, vatten- och avloppsnät samt annan infrastruktur som främjar kommunernas ekonomiska utveckling. Under de närmaste åren är det viktigt att framför allt ha kontroll över fastighetstillgångarna och minska kommunernas eftersatta underhåll.

Då kommunernas investeringar har hållit i gång den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen, skulle en drastisk minskning av investeringarna också ha stora regionala ekonomiska konsekvenser. För kommunerna är det viktigt med en långsiktig bedömning av den kommunala ekonomins hållbarhet också för investeringarnas del.

Målet i Kommunekonomiprogrammet innebär förutom en ambition att bromsa skuldsättningen också indirekt ett incitament att hitta alternativa genomförande- och finansieringsmodeller. Sådana alternativ står till buds framför allt i fråga om fastighetsprojekt, energieffektivitet och samhällelig och social påverkan.

För fastighetsprojekten kan man utöver finansiering som ingår i balansräkningen använda livscykelmodeller, olika hyrnings- och partnerskapsmodeller, fastighetsleasing och även lösningar där verksamhetslokaler lånas.

Alla modeller lämpar sig inte för alla projekt, men med tanke på utmaningarna inom både den totala och den kommunala ekonomin finns det skäl att kartlägga alternativa modeller och hur de lämpar sig för kommunens behov. Genom jämförelsekalkyler i kombination med bedömningar av de servicenät som behövs kan man uppnå långsiktiga lösningar som bromsar skuldsättningen.