Klarare texter i beslut om närståendevård

Riksdagens justitieombudsman valde vinnarna tack vare deras innovativa projekt för bättre texter. Arbetsparet har arbetat fram begripligare text och mjukare framtoning genom att lyssna på kunderna.

​

I år belönades ett gott myndighetsspråk och priset gick till två anställda vid Uleåborgs stad som sett över texterna i besluten om närståendevård. Vinnarna utsågs av riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen som anser att Lea Ansamaas och Sini Sivonens projekt på ett påtagligt sätt gjort texterna om närståendevård språkligt klarare och innehållsligt begripligare. En stor förtjänst enligt honom är att projektet var kopplat till olika slags samarbets- och interaktionsformer.

Tävlingen Årets klargörare arrangerades av Institutet för de inhemska språken. Priset gavs nu för första gången för ett gott myndighetsspråk. Det delas ut vartannat år för myndighetsspråk och vartannat år för klarspråk. Finalisterna valdes av en jury med representanter för Institutet för de inhemska språken, Kommunförbundet, klarspråkscentret Selkokeskus, Finlands Journalistförbund, statsrådets kansli och Finansministeriets projekt Öppen förvaltning. I tävlingen deltog allt som allt 20 förslag och glädjande många goda kandidater.

Lea Ansamaa och Sini Sivonen tycks verkligen ha studerat förslagen om hur man kan utnyttja kundkommentarer enligt handlingsprogrammet för ett bättre myndighetsspråk. Processen gick ut på att både myndigheternas och kundernas önskemål om förbättring samlades in. Standardtexterna för beslut bearbetades bland stadens anställda i verkstäder och kommuninvånarna fick yttra sig på invånaraftnar. När beslutstexterna var färdiga, meddelade man vilka förslag som hade tagits i bruk, och man motiverade varför andra förslag hade valts bort.

Med detta projekt gick Uleåborg på eget initiativ med i kampanjen för ett gott myndighetsspråk våren 2015. Staden valde texterna om närståendevård. De gäller tunga livsskeden, och därför ansågs det synnerligen viktigt att de ska vara sakliga, klara och begripliga. Denna aspekt lyfte Jääskeläinen fram. Efter drygt ett och ett halvt års arbete hade de nya texterna matats in i kunddatasystemet i början av hösten 2016.

Erfarenheterna av förnyelseprocessen var goda. Samarbetet mellan informationen, socialarbetet och kommuninvånarna lyckades fint. De ledigare texterna var ett gemensamt intresse.

– Projektet, metoderna och resultatet har ökat förtroendet för Uleåborgs stads verksamhet, säger Jääskeläinen.

Texterna ändrades på många sätt. Huvudsaken kommer först, lagparagraferna sist, tonen mjukades upp och texterna förkortades. Ändringarna har inte heller upphört, utan de har ytterligare bearbetats efter processen.

Justitieombudsmannen hoppas att Årets klargörare ska engagera också andra myndigheter att utveckla sitt språk och sin kommunikation. Ett föredöme är också de som fått hedersomnämnanden: de gavs för en klar och jordnära kommunikation till Trafikverket och Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg. Finlands Journalistförbund utsåg kommundirektör Antti Määttä i Kolari till sin favorit. Han har sänkt tröskeln för kommuninvånarna och pressen att följa kommunens beslutsfattande.