Kommunernas möjligheter i en delningsekonomi

Under ett av parallellseminarierna som hölls under Demokratidagen den 18 oktober diskuterades kommunens roll i en delningsekonomi. I många av kommunens primära verksamheter ingår val eller normer som påverkar kommunens möjligheter att samarbeta eller skapa möjligheter i en delningsekonomi. Exempelvis inom planläggning, trafikplanering och byggnadsnormer fastställs hurdan verksamhet som är möjlig eller tillåten i en viss typ av lokaler.

​Sociala medier utgör i hög grad grunden för 2000-talets nya medborgarverksamhet, och tack vare den teknologiska utvecklingen och sociala medier vinner nu delningsekonomin snabbt terräng. Man har dock bara tagit de första stegen, men delningsekonomin och (digital) byteshandel kommer att bli allt viktigare då nya sätt att delta utformas. Detta är bra att komma ihåg också då framtidens kommunala service planeras.

Den teknologiska utvecklingen har öppnat för delningsekonomi och nya sociala sammanslutningar. Delningsekonomin är en ny typ av samhällelig ekonomi, konsumtion och produktion där konsumenter hellre hyr än köper föremål. Den kännetecknas också av en ny, splittrad typ av varuproduktion där producenter öppet delar arbetsredskap, kunskap och kunnande och tillsammans skapar något nytt.

Effektivare användning av kommunala lokaler

Under seminariet behandlades delningsekonomin med exempel från kommuner och företag. Cykelkoordinatorn Reetta Keisanen vid stadsplaneringskontoret i Helsingfors berättade hur stadsbornas gemensamma användning av gaturummet kan effektiviseras genom stadscykling. Införandet av stadscyklar som alla invånare har samma rätt att använda är ett bra exempel på samhälleliga projekt som staden möjliggjort och där invånarna kunnat delta i planeringen. Alla behöver inte längre själva äga en cykel utan staden kan erbjuda gemensamt ägda cyklar för invånarnas behov.

Kristiina Hellstén från Åbo stads välfärdssektor föreslog å sin sida ett nytt sätt för hur staden kan fungera som partner och skapa möjligheter genom att öppna stadens lokaler för invånare och organisationer. Inom Åbo stads välfärdssektor har det utformats en verksamhetsmodell för detta som redan testats i ett pilotprojekt. Erfarenheterna från projektet har varit uppmuntrande och verksamhetsmodellen håller på att införas.

Demos i Helsingfors har bekantat sig med delningsekonomi. Aleksi Neuvonen lyfte i sitt seminarieanförande fram att bakgrunden till delningsekonomin finns i bl.a. globala megatrender såsom digitalisering, urbanisering, demografiska förändringar, krympande naturresurser, globaliserad ekonomi och övergången från ett jag-samhälle till ett vi-samhälle. Dessa driver utvecklingen av en ny slags social gemenskap och byteshandel. 

Yhteismaa ry är en allmännyttig förening som planerar och genomför samhällsnyttiga projekt, evenemang och tjänster som är typiska för delningsekonomi. Tanja Jänicke berättade att föreningen arbetar för social välfärd, sund miljö och kultur. Städdagen, friluftsmiddagar och grannskapsnätverket NappiNaapuri är bra exempel på föreningsverksamhet som syftar till en övergång från konsumtionskultur och organisationscentrerad samhällsverksamhet till ett människonära samhälle som betonar delaktighet och samhörighet.