Kommuninvånarnas tro på de direkta delaktighetsformerna har stärkts

Vid sidan av valdeltagandet som har ett starkt stöd utnyttjar invånarna också andra kanaler för delaktighet och påverkan. Åtta av tio kommuninvånare har använt åtminstone ett direkt sätt att påverka. Situationen är fortfarande nästan den samma som år 2011. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets enkät som besvarades av sammanlagt över 12 000 invånare våren 2015, dvs. 39 procent av urvalet.

​Att besvara kund-/användarenkäter och att delta i föreningsverksamhet hör till de mest frekventa sätten att delta

De populäraste sätten att delta bland kommuninvånarna är att besvara kund- och användarenkäter och att delta i föreningsverksamhet. Dessa delaktighetsformer har fler än fyra av tio av de kommuninvånare som besvarat enkäten utnyttjat. Ungefär var tredje kommuninvånare har deltagit i talkoarbete för närmiljön och i föräldrakvällar som daghemmet eller skolan ordnar.

Invånarinitiativ är fortfarande det minst utnyttjade sättet att delta. Sedan 2011 har det blivit vanligare att delta via sociala medier, vara föreningsaktiv, underteckna vädjanden eller adresser och delta i diskussionsmöten som kommunen ordnar. Andra sätt att delta har minskat.

Talkoarbete anses vara det mest verkningsfulla sättet att delta

De bästa sätten att påverka anses vara att delta i talkoarbete, att delta i förenings-/organisationsverksamhet, att ta kontakt med en kommunal tjänsteinnehavare samt att delta i daghemmens eller skolornas föräldrakvällar e.d. De minst verkningsfulla kanalerna för delaktighet anses vara att delta via sociala medier, skriva insändare, donera pengar till en kampanj för någon lokal fråga samt att underteckna en vädjan.

Av sätten att påverka är föreningsverksamhet, kontakter till en kommunal tjänsteinnehavare, talkoarbete, daghemmets eller skolans föräldrakvällar samt respons på kommunens service vanligast och de bedöms ha bättre effekter än genomsnittet. Klar potential att påverka finns också inom de mindre vanliga formerna som t.ex. kommundels- eller byaverksamhet, kontakter till en kommunal förtroendevald, äldreråd eller råd för personer med funktionsnedsättning, ungdomsfullmäktige e.d.

I alla kommuner som har under 50 000 invånare är deltagande i föreningsverksamhet vanligast. I kommuner i de två största storleksklasserna anses besvarande av kund- eller användarenkäter vara det viktigaste sättet att delta.

Då kommuninvånarna utnyttjar möjligheterna att delta ökar tilltron till att deltagandet också har effekt

I motsats till vad gäller olika sätt att delta och påverka har bedömningen av effekterna nästan utan undantag blivit positivare sedan år 2011. De som har personlig erfarenhet av olika sätt att delta och påverka bedömer effekterna klart mer positivt än de som inte har färsk personlig erfarenhet av att delta.

Många individuella egenskaper, bland annat den tillfrågades yrkesställning, arbetsgivarbakgrund, familjeform, partiståndpunkt, modersmål och hur länge personen bott i kommunen påverkar hur aktivt personen deltar och hur personen bedömer effekterna av sitt deltagande.

Sätten att delta och bedömningarna av effekterna har ett betydande positivt samband med flera andra invånarattityder, bland annat intresset för kommunalpolitik, valdeltagandet och identifikationen med det lokala.

Mest deltar invånarna i motions- och idrottsföreningarnas verksamhet, partiverksamhet anses vara det mest verkningsfulla sättet att vara föreningsaktiv

Kommuninvånarna deltar i medeltal i en förenings verksamhet. De deltar mest i motions- eller idrottsföreningarnas och fackföreningarnas verksamhet och minst i miljöorganisationernas och ungdoms- och studentorganisationernas verksamhet. Deltagandet i föreningslivet har hållits relativt stabilt jämfört med enkätresultaten 2011.

Partiverksamhet anses vara det mest verkningsfulla, och deltagandet i miljö- och pensionärsorganisationernas verksamhet det minst verkningsfulla. De flesta bedömningarna av effekterna av sätten att delta har blivit något positivare sedan 2011. Enligt föreningsaktiva är effekten klart bättre än enligt dem som inte har personlig erfarenhet av föreningsverksamhet.

Profilerna för de kommuninvånare som deltar i föreningsverksamhet och anser deltagandet verkningsfullt överensstämmer i stor utsträckning med profilerna för de kommuninvånare som deltagit direkt och anser deltagandet vara verkningsfullt. Bland ARTTU2-kommunerna är delta-gande i föreningsverksamhet vanligast i tättbefolkade kommuner med 5 000–10 000 invånare. Man tror mest på effekterna av deltagande i föreningsverksamhet i tätt befolkade kommuner och i landsbygdsdominerade kommuner med 5 000–10 000 invånare.

Invånarenkäten 2015 en del av det omfattande forskningsprogrammet ARTTU2

Kommunförbundets enkät skickades våren 2015 till sammanlagt 31 950 vuxna kommuninvånare. Enkäten besvarades av 12 576 kommuninvånare, dvs. 39,3 % av urvalet.

I forskningsprogrammet ARTTU2 deltar 40 kommuner av olika storlek och typ på olika håll i landet. ARTTU2 är en fortsättning på det motsvarande programmet för utvärdering av strukturreformen som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.

Kommunerna i ARTTU2

Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo. I invånarundersökningen 2015 deltog också Hämeenkoski (går samman med Hollola 2016) och Jalasjärvi (går samman med Kurikka 2016)

Mer information om invånarundersökningen 2015 och forskningsprogrammet ARTTU2: www.kommunerna.net/arttu2.

 

Andel kommuninvånare som  använt följande sätt eller kanaler för påverkan 2015 (% som besvarat enkäten, N=11 208 - 11 495)