Programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna siktar på en ny verksamhetskultur
Programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna, som är ett av regeringens spetsprojekt, inleddes på allvar i januari. Arbetet grundar sig på det utvecklingsarbete som redan har utförts av kommunerna och inom ramen för olika projekt. Målet är att samordna de nuvarande serviceformerna och funktionerna bättre än tidigare. Slutresultatet kommer att bli århundradets största reform av verksamhetskultur och tjänster.
– Utvecklingsprogrammet har inte gjorts för att kompensera t.ex. besparingarna inom småbarnspedagogiken. Programmet angriper problem som har funnits i servicesystemet redan under en lång tid, brister i ledning och mötande, brister i de förebyggande tjänsterna och de ökade välfärds- och hälsoskillnaderna bland barnen. Skillnaderna syns bland annat som ett ökat barnskyddsbehov och allt värre vårdnadstvister, säger Maria Kaisa Aula, som är ordförande för utvecklingsprogrammets styrgrupp.
Aula begrundar frågan hur en så här stor reform ska kunna genomföras.
– Åtminstone genom gemensamma visioner, värden, stöd för förändring av verksamhetskulturen, utbildning, träning och försök som utgår från kommunerna och regionerna. Vi behöver få med oss yrkesfolket, beslutsfattarna och familjerna, understryker hon.
Skolan når i praktiken en hel åldersklass
Enligt Aila Puustinen-Korhonen, som är specialsakkunnig vid Kommunförbundet, bekräftades det vid programmets inledningsseminarium, som hölls i början av januari, att det för att programmet ska lyckas är mycket viktigt att aktörerna i kommunernas undervisnings- och kulturväsende förbinder sig till utvecklingsprogrammet.
– Dessa aktörer når hela åldersklasser och kan påverka barnens och ungdomarnas välbefinnande i de uppväxtmiljöer där barnen finns (dagvård, småbarnspedagogik, grundskola), konstaterar Puustinen-Korhonen.
Seminariepubliken lyssnar på eftermiddagens paneldiskussion.
Reformen lyckas endast med hjälp av de som arbetar med barn och unga
Inledningsseminariet visade att det i kommunerna och regionerna finns mycket intresse för och vilja att komma med i projektet.
– Intresset för projektet är en mycket bra utgångspunkt, eftersom en nyckelfaktor för att utvecklingsprogrammet ska lyckas är att personalen är med. Arbetstagare som är välutbildade och engagerade i att främja barns och ungdomars välbefinnande klarar av att tillägna sig nya verksamhetsmodeller och etablera dem i praktiken, berättar Marjaana Pelkonen, konsultativ tjänsteman vid social- och hälsovårdsministeriet.
– Arbetstagarna är också erfarenhetsexperter, vars know-how det lönar sig att dra nytta av. Att arbetstagarna deltar i reformarbetet gör att outnyttjade resurser fås med i utvecklingsarbetet. Därigenom är det möjligt att undanröja flaskhalsar från vägen mot utveckling, påminner Pälvi Kaukonen, specialsakkunnig vid social- och hälsovårdsministeriet.
Politices licentiat Maria Kaisa Aula är ordförande för programmets styrgrupp. Aila Puustinen-Korhonen, specialsakkunnig vid Kommunförbundet, är permanent sakkunnig i projektgruppen. Marjaana Pelkonen, konsultativ tjänsteman vid social- och hälsovårdsministeriet, och Pälvi Kaukonen, specialsakkunnig vid social- och hälsovårdsministeriet, är medlemmar i programmets projektgrupp.
Bekanta dig med alla medlemmar och uppgifter i styr- och projektgrupperna (på finska).