27.1.2016

Vilken roll har staten i den kommunorienterade samhällsplaneringen i stadsregionerna?

Fallstudierna i projektet om hur ansvar och makt i samhällspolitiken fördelas mellan kommunerna och staten (KuVa) är snart klara. Projektet som studerar problemen i planeringen av stadsregionerna avslutas i sommar.

Förhållandet mellan staten och kommunerna i frågor som gäller stadsregionerna är mycket brokigt. Dynamiken mellan förvaltningsnivåerna tillförs nya nyanser av påståendena om att det råder ett slags strategiskt vakuum i stadsregionerna – deloptimering mellan kommunerna och ryckig statlig styrning. Samordningen av planeringen av markanvändningen och trafiken är fortfarande en diger uppgift. Den juridiska och administrativa referensramen för samhällsplaneringen i stadsregionerna är minst sagt oklar.

Projektet försöker greppa det oklara genom fyra fallstudier. Slutsatserna förväntas föra utvecklingen av planeringssystemet vidare. Nu när hela landets förvaltning ska läggas om, behövs det bättre förståelse för de kritiska punkterna inom markanvändningen, boendet och trafiken i de växande stadsregionerna.

Etableringen av handelsenheter och planeringen på landskapsnivå har undersökts i Villmanstrandsregionen. Här beskrivs en myndighetsprocess som ledde till att beteckningarna för en handelsenhet aldrig fastställdes i Södra Karelens landskapsplan. Genom ett mångsidigt material har man tagit fram en tolkning av vad den konfliktfyllda situationen gick ut på och vilka som var inblandade. Materialet lyfter fram olika sätt att muntligt beskriva situationen. I slutsatserna kommer man att gestalta bland annat hur olika förväntningar ställs på planläggningen på landskapsnivå som en del av styrsystemet för markanvändningen. Dessutom studeras vilken betydelse kommunikationen mellan myndigheterna har.

I andra delen behandlas ringvägen söder om Lahtis och frågan lyder varför projektet inte har framskridit trots att vägen har ingått i planerna i årtionden. Också i denna fallstudie beskrivs en utdragen process. Analysen bygger på ett mångsidigt material: bland annat tjänsteinnehavarintervjuer och dokument som gäller politiskt beslutsfattande. I slutsatserna kommer man att dryfta frågor om det berättigade i planeringen och om den politiska styrningen samt betydelsen av att trafikplaneringen och planeringen av markanvändningen samordnas.

En regional samkommunsorganisation som plattform för interkommunalt samarbete har studerats i Tammerfors stadsregion. Här utreds hur aktörerna i regionen förhåller sig till den roll en regional organisation har. Slutsatserna bygger på en intervjuanalys där olika sätt att muntligt beskriva samarbetet lyfts fram. Fallstudien bidrar till diskussionen om vilka förutsättningar en frivillig regional organisation har att utveckla en strategisk planering som täcker hela stadsregionen.

Betydelsen av avsiktsförklaringarna om MBT granskas ur två sinsemellan olika kommuners perspektiv, Åbo och Mäntsälä. Materialet består av intervjuer som analyseras med stöd av statistik och dokument. I slutsatserna utreds om avsiktsförklaringarna om markanvändning, boende och trafik över huvud taget är användbara, men särskilt om de är det inom kommunernas hyresbostadspolicy.

I slutet av januari 2016 är fallstudierna i slutskedet. Slutsatserna sammanställs under våren. Projektet inleddes i september 2014 och avslutas sommaren 2016. Kommunförbundet och fyra ministerier har medverkat i styrningen av projektet. Utifrån slutsatserna i undersökningen ger parterna sina egna utvecklingsrekommendationer antingen i samråd eller på egen hand, var och en gör så som den anser vara mest ändamålsenligt.

Inom ramen för projektet har också samarbetet mellan stadsregionerna bedömts. Expertbedömningarna tog fasta på samarbetet mellan kommunerna om markanvändning, boende och trafik i 11 stadsregioner. Ladda ner rapporten här.