Bättre läge i kommunekonomin – uppgifterna preciserades

Statistikcentralen publicerade i början av juni statistik över den kommunala ekonomin år 2016. Statistiken innehåller uppgifter om kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas resultat- och finansieringsanalyser samt balansräkningar. Den kommunalekonomiska statistiken bygger på förhandsuppgifter, men uppgifterna brukar inte ändras mycket när de slutliga uppgifterna publiceras i slutet av året.

Utgående från statistiken har Kommunförbundet publicerat ett sammandrag av kommunernas och samkommunernas bokslut (inklusive affärsverk), dvs. av hela den kommunala ekonomin enligt kommunernas bokslut för 2016. Statistikuppgifterna överensstämmer i stor utsträckning med de förhandsuppgifter som offentliggjordes i början av februari. Verksamhetsintäkterna blev ändå omkring 300 miljoner euro större än väntat, vilket också förbättrade årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat jämfört med uppskattningarna i februari.

Kommunernas och samkommunernas sammanräknade verksamhetsutgifter utvecklades måttligt år 2016. Utgifterna steg med 1,4 procent jämfört med året innan. Den återhållsamma tillväxten berodde främst på lönerna, som minskade med 1,2 procent. De avtalsenliga förhöjningarna höjde lönerna i fjol med cirka 0,6 procent, men personalkostnaderna minskade ändå kraftigt till följd av nedskärningen av semesterpenningarna enligt konkurrenskraftsavtalet. Till verksamhetskostnadernas återhållsamma tillväxt bidrog också den svaga prisutvecklingen och kommunernas egna anpassningsåtgärder. Materialinköpen, som ingår i verksamhetskostnaderna, ökade med 1,6 procent, men köpen av tjänster med över 5 procent.

Kommunerna och samkommunerna betalade i fjol ut understöd på 2,8 miljarder euro, vilket är en ökning på 2,8 procent jämfört med året innan. Ränteutgifterna minskade däremot rejält tack vare den låga räntenivån. Också investeringarna minskade en aning från den tidigare nivån på drygt fyra miljarder euro. Lånen avkortades mer än under tidigare år.

Kommunernas och samkommunernas skatteinkomster växte i fjol måttligt, med 1,5 procent jämfört med året innan. Största delen av skatteinkomsterna, 18,9 miljarder euro, härstammar från kommunalskatten, som växte med 2,0 procent jämfört med föregående år. Bara 45 kommuner höjde sin inkomstskattesats för år 2016. Samfundsskatteintäkterna minskade däremot med nästan 6 procent, då den temporära höjningen av kommunernas samfundsskatteandel slopades år 2016. Fastighetsskatteinkomsternas tillväxt preciserades till 3,8 procent.

Kommunernas statsandelar för driftsekonomin ökade i fjol kraftigt, med 7,2 procent. Bidragande orsaker var justeringen av kostnadsfördelningen som ansamlats under flera år samt skattelättnaderna år 2016 som kompenserades kommunerna i form av statsandelsökningar.

Kommunernas och samkommunernas verksamhetsinkomster uppgick till 9,5 miljarder euro, vilket betydde en tillväxt på 3,3 procent jämfört med året innan. Tillväxten berodde på både försäljningsinkomster (inkl. t.ex. ersättningar för tryggande av utkomst för flyktingar och andra kostnader) samt klientavgifter. Till exempel höjdes avgifterna för social- och hälsovård i fjol med uppskattningsvis 90 miljoner euro. Från egendomsförsäljning fick kommunerna och samkommunerna i fjol 900 miljoner euro och i extraordinära inkomster 400 miljoner.

Kommunernas och samkommunernas totala inkomster uppgick i fjol till 44,8 miljarder euro, vilket innebär att de ökade med 2 procent jämfört med året innan. De totala utgifterna ökade däremot med 0,5 procent. Utgiftsökningen är mycket måttfull jämfört med tidigare år.

Kommunernas och samkommunernas årsbidrag förbättrades med rentav 725 miljoner euro jämfört med föregående år och uppgick därmed till 3,4 miljarder euro. Ser man till det traditionella måttet, dvs. årsbidraget i förhållande till avskrivningarna, är den kommunala ekonomin i bra balans, eftersom årsbidraget täckte avskrivningarna till rentav 126 procent. En annan faktor som talar för att läget är bra är att årsbidraget inte en enda gång legat på så hög nivå under tidsserien från och med 1997.

Också räkenskapsperiodens resultat justerades uppåt. Räkenskapsperiodens resultat var knappt 1,1 miljarder euro, vilket är 700 miljoner bättre än året innan. Den höga investeringsnivån drog ändå ner verksamhetens och investeringarnas kassaflöde till ett litet underskott på 100 miljoner euro. Trots de goda siffrorna växte lånestocken till 18,1 miljarder euro.

Utvärderingsförfarande för fyra kommuner på grund av koncernens ekonomiska läge

Uppgifterna i koncernernas resultaträkningar och finansieringsanalyser följde i stor utsträckning samma utveckling som i kommunerna och samkommunerna: inkomsterna, utgifterna och låntagningen utvecklades måttfullt och räkenskapsperiodens resultat och överskott förbättrades.

Kommunkoncernernas verksamhetsintäkter uppgick till 24 miljarder euro år 2016. Verksamhetsintäkterna ökade med 1,8 procent och verksamhetskostnaderna med 1,2 procent. Årsbidraget efter skattefinansieringen steg till 5,3 miljarder euro, vilket är en tillväxt på 860 miljoner jämfört med året innan. Också räkenskapsperiodens resultat förbättrades.

Kommunkoncernernas investeringar ökade rejält och blev sammanlagt 7 miljarder euro. Trots det förbättrades verksamhetens och investeringarnas kassaflöde med cirka en halv miljard euro. Kommunkoncernernas lånestock växte i fjol till nästan 34 miljarder euro. Tillväxttakten var ändå rätt måttfull, 3,2 procent.

Från och med år 2017 baserar sig utvärderingsförfarandet för kommuner med en särskilt svår ekonomisk ställning bland annat på uppgifter om kommunkoncernen. Enligt 118 § i kommunallagen kan ett utvärderingsförfarande inledas på grund av ett underskott i koncernbalansräkningen eller utgående från andra sådana nyckeltal för kommunens och kommunkoncernens ekonomi som beskriver finansieringens tillräcklighet och soliditeten. År 2017 har Hyrynsalmi, Jämijärvi, Östermark och Etseri tagits med som nya kommuner i utvärderingsförfarandet.

Länk till Statistikcentralens statistik över kommunernas ekonomi: http://www.stat.fi/til/kta/2016/kta_2016_2017-06-02_tie_001_sv.html