De preliminära statsandelsberäkningarna för 2017 har uppdaterats

Kommunförbundet publicerade 29.4.2016 sina första preliminära beräkningar av statsandelarna 2017 vid FCG:s ekonomi- och skatteprognosdagar och på Kommunerna.net. Beräkningarna uppdaterades i juni. I samband med beräkningarna finns det tolkningsanvisningar där alla faktorer som beaktats i kalkylerna framgår. 

​Statsandelsförändringarna baserar sig på flera olika faktorer som beror på både den gällande lagstiftningen, regeringsprogrammet och andra politiska beslut. Den preliminära beräkningen för 2017 har uppdaterats med följande förändringar:

• invånarantalet 31.12.2015 enligt ålders- och språkgrupper
• sjukdomsförekomsten år 2015 som används vid beräkningen av sjukfrekvenskoefficienten
• justeringen av kostnadsfördelningen år 2017
• indexförhöjningen på 0,9 % enligt prisindex för basservicen har beaktats i grundpriserna och de kalkylerade kostnaderna, men motsvarande belopp (64 milj. €) har dragits av för alla kommuner som ett fast belopp per invånare (-11,81 €/inv.) på grund av det beslut om frysta indexnedskärningar som ingick i regeringsprogrammet
• de direkta statsandelsnedskärningarna på -125 milj. € år 2017 (-22,86 €/inv.) har beaktats i statsandelsprocenten (-0,46 procentenheter)
• utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna enligt skatteuppgifterna 20.5.2016
• överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA (-331 milj. €) och den anknytande statsandelsminskningen till följd av besparingen i kommunernas förvaltningskostnader (-34,5 milj. €)
• kompensationen för förlorade skatteinkomster som hänför sig till år 2017 (+58 milj. €) och
• förändringar i uppgifterna och skyldigheterna år 2017.

Statsandelen för kommunal basservice 2017 uppskattas bli 25,24 procent och kommunens självfinansieringsandel 3 685 euro per invånare. Kommunens självfinansieringsandel enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet blir cirka 260 euro per invånare.

När statsandelarna uppskattas måste man beakta tudelningen i statsandelssystemet. Kommunens statsandel består utöver statsandelen för kommunal basservice (FM) också av statsandelsfinansieringen för undervisning- och kulturverksamhet (UKM), som är negativ för merparten av kommunerna.

Ändrad lagstiftning om närstående- och familjevård påverkar statsandelen 2016

I de preliminära beräkningarna för 2017 har beaktats de ändringar i lagstiftningen om närstående- och familjevård som är under behandling i riksdagen och som enligt planerna ska träda i kraft 1.7.2016. Om lagarna godkänns enligt förslaget, kommer förändringarna att påverka kommunernas statsandelar redan år 2016 (nettoeffekt +38 milj. €).

Förändringarna innebär att grundpriserna ändras. Också statsandelsprocenten för 2016 ändras med 0,14 procentenheter från 25,47 till 25,61 procent. De preliminära beräkningarna för 2017 har gjorts utgående från den nya nivån år 2016 efter förändringen.

Överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA

År 2017 överförs finansieringen av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA. Kommunförbundet har under våren fått många frågor om detta och hur överföringen ska beaktas i statsandelen för kommunal basservice. Tidigare har utgifterna för grundläggande utkomststöd inte haft någon koppling till statsandelssystemet, utan den statliga finansieringen (50 %) har beviljats som ett separat understöd.

Överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA år 2017 påverkar statsandelen för kommunal basservice på två sätt. För det första avdras kommunernas självfinansieringsandel av utgifterna för det grundläggande utkomststödet (-331 miljoner euro) från statsandelen för kommunal basservice. För det andra görs avdrag i statsandelen för att kommunernas förvaltningskostnader uppskattas minska när beviljandet, betalningen och administrationen av det grundläggande utkomststödet överförs till FPA. Det är fråga om ett avdrag på -34,5 miljoner euro.

När man ser på den totala effekten av överföringen till FPA (netto) bör fyra faktorer beaktas i kommunens ekonomi:

1. utgifterna för grundläggande utkomststöd försvinner från kommunernas utgifter
2. statsunderstödet för grundläggande utkomststöd försvinner från kommunernas inkomster
3. kommunens självfinansieringsandel av det grundläggande utkomststödet försvinner
4. kommunernas statsandel minskas med ett belopp som motsvarar de inbesparade förvaltningskostnaderna.

När det grundläggande utkomststödet överförs till FPA i början av 2017 försvinner utgifterna för det grundläggande utkomststödet helt från kommunernas kostnader. Då slopas också den statliga finansiering för det grundläggande utkomststödet som kommunerna fått i form av understöd. Den del av det grundläggande utkomststödet som kommunen tidigare betalat själv (självfinansieringsandelen på 50 %), överförs från kommunerna till staten/FPA genom en minskning av statsandelen för kommunal basservice. I statsandelsberäkningen hör minskningen i praktiken till ”ökningar och minskningar av statsandelen”  I de preliminära beräkningar som publicerats på Kommunerna.net har verkningarna av överföringen till FPA avskilts från de övriga kalkylerna för att förändringen ska framgå tydligt.

Kommunen kan fatta beslut om grundläggande utkomststöd på basis av ansökningar som lämnats in senast 31.12.2016. Besluten kan gälla högst till 31.3.2017. I den preliminära beräkningen har statsandelsminskningen dock beräknats för 12 månader, eftersom det är svårt att beräkna den andel som gäller de tre (3) första månaderna av 2017. Statsandelsminskningen justeras enligt det slutliga utfallet och korrigeras i statsandelsbesluten för 2018 och 2019.

Nedskärning på -190 miljoner euro i yrkesutbildningen

Varje kommun betalar samma belopp per invånare för gymnasieutbildning och yrkesutbildning på andra stadiet, oberoende av om kommunen anordnar gymnasieutbildning eller yrkesutbildning och oberoende av om det finns ett gymnasium eller en läroanstalt för yrkesutbildning på andra stadiet på kommunens område. Det har heller ingen betydelse om kommunen har invånare som studerar vid ett gymnasium eller inom yrkesutbildningen. År 2016 betalar varje kommun 291,92 euro per invånare för att det ordnas gymnasieutbildning och yrkesutbildning på andra stadiet i Finland.

År 2017 vidtas sparåtgärder på sammanlagt 190 miljoner euro som gäller priset per enhet för yrkesutbildningen. Sparåtgärderna genomförs i sin helhet till förmån för kommunerna så att deras självfinansieringsandel minskar. Kommunernas finansieringsandel för utbildningen på andra stadiet minskar då med cirka 35 euro per invånare. För den enskilda kommunen syns detta i UKM:s statsandelsrapport som en minskning av självfinansieringsandelen (negativ sista rad). 

För de nio (9) kommuner som själva ordnar grundläggande yrkesutbildning beror nedskärningens nettoeffekt på om priset per enhet för yrkesutbildningen minskar mer än vad kommunen vinner på att självfinansieringsandelen blir mindre. För de kommuner som anordnar yrkesutbildning har den förändrade finansieringen preliminärt en positiv nettoeffekt i Helsingfors, Joensuu, Kouvola, Uleåborg, Åbo och Vanda och en negativ nettoeffekt i Kajana, Tammerfors och Vasa. Den uppskattade nettoeffekten framgår av tabellen till höger (under bilagor).

Förändringar i kommunernas uppgifter och skyldigheter år 2017

Också år 2017 sker det förändringar i kommunernas uppgifter och skyldigheter. Förändringarna påverkar statsandelarna via grundpriserna, de kalkylerade kostnaderna och statsandelsprocenten. I det här skedet har följande förändringar beaktats i de preliminära beräkningarna:

• Utvecklingen av närstående- och familjevården (+36 milj. €)
• Utvecklingen av familjevården främst inom äldreomsorgen (+5 milj. €)
• Hemvården för äldre och tjänster i veteranernas hem (+4,8 milj. €)
• Besparingarna inom utvecklingen av närstående- och familjevården (-19 milj. €)
• Justeringen av personaldimensioneringen inom äldreomsorgen (-6 milj. €)
• Ändringen i äldreomsorgslagen (-8,9 milj. €)
• Effektiviserad organisering av den specialiserade sjukvården (-6,3 milj. €)
• Förändringen i den subjektiva rätten till småbarnspedagogik (-9,2 milj. €)
• Förändringen i förhållandet mellan barn över 3 år och antalet pedagoger (-9,4 milj. €)
• Stödet för privat vård (-0,15 milj. €)
• Tandvården för vuxna (-1,3 milj. €)
• Ändringen av joursystemet (-2,0 milj. €)

Övriga förändringar och aktuella frågor

Till skillnad från den första beräkningen för 2017 som gjordes i april, innehåller den preliminära beräkningen från juni inte längre de 100 miljoner euro som planerats tas ut av kommunerna för finansiering av incitamentsystemet för den specialiserade sjukvården. Beredningen av incitamentsystemet har inte framskridit så att det är realistiskt att systemet skulle träda i kraft i början av 2017. Därför ingår inte heller minskningen av statsandelen i beräkningen.

Konkurrenskraftsavtalet ska finansieras genom sparåtgärder inom offentliga sektorn. Det är möjligt att konkurrenskraftsavtalet påverkar också statsandelarna genom statsandelsnedskärningar, kompensationer för skattebortfall eller utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. Konkurrenskraftsavtalets verkningar kommer att beaktas i Finansministeriets prognoser för juni, som offentliggörs vecka 25. Därefter uppdateras både Kommunförbundets skatteprognosfil och de preliminära beräkningarna av statsandelen 2017.

I finansieringen för förberedande undervisning som ges till invandrare före den grundläggande utbildningen sparas det år 2016 in 21 miljoner euro. Samtidigt visar prognoserna att elevantalet i den förberedande undervisningen kommer att mer än trefaldigas år 2017. Besparingen genomförs genom att det pris som ligger till grund för finansieringen sänks med cirka 10–15 procent. År 2016 är priset på den förberedande undervisningen för invandrare 16 184,53 euro per elev.

Utöver statsandelsberäkningarna har de elevantal som används vid beräkningen av utgifterna för och inkomsterna av hemkommunsersättningarna år 2017 uppdaterats per kommun på Kommunerna.net. Statistikcentralen samlade i februari 2016 in uppgifter om elevantalet per 31.12.2015 hos dem som anordnar grundläggande utbildning. Kommunerna har möjlighet att få uppgifter om elevantalet per utbildningsanordnare av Sanna Lehtonen, fornamn.efternamn(at)kommunforbundet.fi.