Den danska modellen - en utredning om styrningen av kommunekonomin

Det danska sättet att styra kommunernas ekonomi avviker klart från de övriga nordiska länderna. Ekonomistyrningen baserar sig på förhandlingar och avtal. Finanskrisen och de åtföljande ekonomiska problemen har påverkat ekonomistyrningen också i Danmark. Trots att Danmark är känt för sitt frisinne, är styrningen av kommunernas ekonomi sträng.

​Danmark har nästan lika många invånare som Finland, men till arealen är landet bara ungefär fyra gånger så stort som Nyland. Det offentliga serviceutbudet påminner om vårt, men tjänsterna tillhandahålls på olika förvaltningsnivåer. Bara ansvaret för hälso- och sjukvården ligger på en överkommunal nivå. Enligt statistiken håller den danska ekonomin på att repa sig från finanskrisen. Bruttonationalprodukten per invånare har stigit och ligger nu på samma nivå som i Sverige. Arbetslöshetsnivån är cirka sex procent. Det här är faktorer som det lönar sig att hålla i minnet när den danska och finska modellen jämförs med varandra.

Makrostyrningsmodellen för den danska kommunekonomin är exceptionell: både inkomster och utgifter styrs på central nivå och det danska kommunförbundet har inflytande på de enskilda kommunernas budgetar. Budgetarna anpassas till en helhetsram och överskridningar leder till sanktioner. Budgetdisciplinen har skärpts betydligt under 2010-talet.

Styrningen på makronivå baserar sig på ett årligt budgetavtal mellan det danska kommunförbundet och staten. Kommunförbundets uppgift är att säkerställa att de enskilda kommunernas budgetar håller sig inom helhetsramen i avtalet. Kommunförbundet har sålunda en avgörande roll. Utan förbundets budgetsamordning skulle styrningsmodellen inte fungera.