Den riksomfattande avloppsvattenveckan sporrar fastighetsägare att se över avloppsvattensystemen

Under den riksomfattande avloppsvattenveckan den 24–30 april uppmanas fastighetsägare på glesbygden att se över sina avloppsvattensystem och planera hur de kan sättas i skick. Glesbygdens avloppsvatten är, näst efter belastningen från jordbruket, den största källan till fosforbelastningen i vattendragen. Avloppsvatten från en miljon människor har en betydande inverkan.

Effektiv rening höjer fastighetens värde

Avloppsvatten som genomgått grundlig rening smutsar inte ner boendemiljön, brunnsvattnet eller vattendragen i omgivningen. Med grundlig rening minskar övergödningen av vattendragen, och även luktolägenheterna. Om vattnet renas ordentligt orsakar bakterierna i avföringen inte några hygieniska problem eller hälsorisker.

Vatten- och avloppslösningarna på fastigheten har också stor betydelse vid fastighetsaffärer. När vatten- och avloppsförsörjningen fungerar som den ska förkortas försäljningstiden samtidigt som de potentiella köparna blir fler och försäljningspriset kan hållas på högre nivå. Det lönar sig att ordna med välfungerande system i god tid, så att eventuella brister i systemen inte utgör ett hinder för fastighetsaffärer, om det blir aktuellt att sälja fastigheten. Iståndsättningen av avloppsvattensystem i glesbygden omfattas av hushållsavdraget.

Hur ska man gå till väga?

Om fastighetsägaren inte vet huruvida avloppsvattensystemet uppfyller kraven eller inte, är det en god idé att med hjälp av en avloppsvattenrådgivare eller någon annan sakkunnig uppdatera redogörelsen för fastighetens avloppsvattensystem.

Om systemet måste förnyas, lönar det sig först att fråga kommunens byggnads- eller miljötillsyn om området inom de närmaste åren kommer att anslutas till avloppsnätet. Om anslutning till avloppsnätet inte är möjlig, kan man utreda möjligheten att behandla avloppsvattnet tillsammans med en granne.

Det är bäst att låta en behörig planerare upprätta en avloppsvattenplan. Det finns olika lösningar på marknaden, och det är inte alltid lätt att hitta den lösning som bäst lämpar sig för den egna fastigheten. En bra planerare är opartisk gentemot olika tillverkare av utrustning och bevakar fastighetsägarens intressen i projektet. Planeraren bör kontrollera med kommunen vilka krav som ställs på systemet. Planeraren ska i planen också lägga fram olika alternativ för behandling av avloppsvattnet samt beskriva hur systemet ska användas och underhållas.

Anläggningsarbetet kräver tillstånd av kommunen. Införskaffningar bör göras först efter att tillstånd beviljats. I väntan på tillstånd kan fastighetsägaren jämföra olika systemdelar och behövlig utrustning och be om offerter. Fastighetsägaren kan också be om offert av bygg- och maskinentreprenörer som utbildats för anläggning av avloppsvattensystem.

Avloppsvattensystemet ska vidare användas och underhållas så att det fungerar väl. Genom att släppa ut så lite förorenande ämnen som möjligt i avloppet (tvättmedel, kemikalier etc.) säkrar man samtidigt att systemet är i gott skick och inte behöver rengöras så ofta.

Ansvarsfulla tillverkare av avloppsvattensystem kan dessutom ge vägledning i hur systemet ska installeras och underhållas. Det är ofta vettigt att låta professionella sköta underhållet av avloppsvattensystemet. Branschproffs har sedan 2014 även kunnat visa sin yrkesskicklighet genom att genomgå en behörighetsutbildning för underhåll av små reningsverk. Denna utbildning ordnas av riksomfattande organisationer i branschen.

En torrklosett, dvs. ett utedass, är en bra lösning

Även torrklosetter kan komma i fråga, för alla fastighetsägare i glesbygden behöver inte börja planera iståndsättning av avloppsvattensystemen. Skyldigheterna gäller t.ex. inte de fastigheter som saknar rinnande vatten och bara har torrklosett (ett utedass), om det inte finns risk för föroreningar.

Att klosettavfallet separeras från det avloppsvatten som behandlas på fastigheten underlättar och effektiviserar märkbart bortskaffandet av avloppsvattnet på fastigheten.  Klosettvattnet innehåller inte spillvatten från tvätt, alltså gråvatten, utan gråvattnet kan behandlas enkelt och förmånligt så att behandlingen uppfyller även de striktaste kraven i avloppsvattenförordningen. Klosettvattnet innehåller över 90 procent av alla näringsämnen och sjukdomsalstrare. I och med att klosettvattnet inte blandas med den stora mängden vatten minskar risken för förorening av mark och vatten betydligt.

Alla uppmanas bidra, men vem omfattas av lagens krav?

Alla närliggande vattendrag gagnas av att avloppsvattnet behandlas på bästa möjliga sätt. I den ändring av miljöskyddslagen som trädde i kraft i april 217 mildrades dock lagstiftningen om behandling av avloppsvatten i glesbygden. Enligt lagen ska avloppsvattensystemet iståndsättas senast den 31 oktober 2019 i alla de fastigheter som ligger på högst 100 meters avstånd från ett vattendrag eller i ett grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning.

På andra fastigheter, dvs. sådana som ligger på torra land, måste avloppsvattensystemet sättas i skick först när det görs någon annan större reparation på fastigheten.

Mer information:

• Ari Kangas, YM, +358 295 250 340,
  fornamn.efternamn@ym.fi
• www.ymparisto.fi/jatevesiviikko (på finska)