Färska avgifts- och indexprognoser som hjälp vid budgeteringen

Finansministeriet publicerade i samband med planen för de offentliga finanserna ett kommunekonomiprogram och en konjunkturprognos från ministeriets ekonomiska avdelning. De innehåller färska prognoser om hur till exempel de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter, inkomsterna och prisindexet för basservicen kommer att utvecklas under ramperioden.

De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter minskar under perioden 2016–2020 med sammanlagt cirka fem procentenheter. Den stora avgiftssänkningen beror framför allt på konkurrenskraftsavtalet som trädde i kraft i år. Nästa år antas arbetsgivaravgifterna minska till omkring 25,7 procent av den lönesumma som ligger till grund för avgiften, medan avgifterna i år är sammanlagt 26,53 procent.

De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift väntas nästa år sjunka till 0,98 procent. Arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift uppskattas minska till i genomsnitt 2,6 procent. Enligt prognosen blir arbetsgivarens avgift nästa år 0,70 procent (0,80 % år 2017) upp till gränsen för lönesumman och 2,75 procent (3,30 % år 2017) vid en lönesumma som överskrider gränsen.

Pensionsavgiften för Kevas medlemssamfund beräknas nästa år minska med 0,20 procentenheter.

Enligt de vård- och landskapslagar som nu behandlas i riksdagen ska pensionsavgiftssystemet i lagen om Keva revideras i början av 2019. Enligt lagförslaget ska den nuvarande lönebaserade och förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften då ersättas med en arbetsinkomstbaserad avgift och en invalidpensionsavgift. Nivån på dessa avgifter skulle motsvara den genomsnittliga ArPL-avgiften. Kommunernas och landskapens bolag och sammanslutningar skulle enligt förslaget betala en pensionsavgift som motsvarar den genomsnittliga ArPL-avgiften.

Den nuvarande pensionsutgiftsbaserade avgiften föreslås bli slopad, men kommunerna och landskapen skulle få en ny utjämningsavgift i euro. Utjämningsavgiften fördelas mellan landskapen och kommunerna i förhållande till landskapens och kommunernas lönesummor. För arbetslöshetsförsäkringsavgiften har det planerats en övergångsperiod för åren 2019–2022, då avgiften kommer att vara samma procent av lönesumman för alla arbetsgivare.

År 2017 utvecklas löntagarnas inkomstnivå i huvudsak enligt det konkurrenskraftsavtal som arbetsmarknadsparterna förhandlat fram. De avtalsenliga lönerna höjs inte och semesterpenningarna i offentliga sektorn skärs ner med 30 procent. Förtjänstnivåindex minskar därför i år med 0,6 procent. Nästa år uppskattar Finansministeriet ändå att kommunernas förtjänstnivåindex höjs med 1,1 procent. På grund av nedskärningarna av semesterpenningarna minskar kommunernas lönesumma i år med 0,4 procent, men nästa år förutspås den växa med 1,5 procent.

När nedskärningarna i semesterpenningen beaktas, sjunker prisindexet för basservice i år med 1,7 procent. Utan nedskärningen skulle indexet sjunka med 0,7 procent. Kommunernas kostnadsnivå beräknas nästa år stiga med 0,7 procent.