Fungerande koncept för lokaler inom undervisning och kultur

Kommunallagen, lagstiftningen om ordnande av tjänster och kommunstrategin styr ordnandet och produktionen av olika kommunala tjänster. I kommunkoncernernas ägarstyrning dras riktlinjerna upp för en mångsidig servicehelhet. Serviceverksamheten förutsätter att det finns verksamhetslokaler som lämpar sig för respektive verksamhet. Vår verksamhetsmiljö, digitaliseringen, den hållbara utvecklingen, olika arbetsmetoder samt förändringar i arbetet och tidsanvändningen är faktorer som driver på en förnyelse av lokaler, lokalanvändning och inlärningsmiljöer parallellt med att tjänsterna förändras. Servicenätverket, till exempel skolnätet, spelar en viktig roll för tillgången och tillgängligheten till tjänsterna, men är också viktigt ur ekonomisk synvinkel.

Kostnaderna för lokalerna är en betydande utgiftspost i kommunernas driftsutgifter. Kostnaderna kan omfatta såväl interna som externa hyror och kapital- och underhållskostnader för fastigheter, exempelvis reparationsvederlag. Därtill uppkommer speciellt i tillväxtkommuner betydliga investeringskostnader för behovet av nya verksamhetslokaler och i takt med att kvadratmetertalet ökar stiger också den årliga andelen av underhållskostnader ytterligare. Inom undervisnings- och kulturverksamheten utgör skolor och daghem ett omfattande fastighetsbestånd både nu och i framtiden. Då man granskar Statistikcentralens uppgifter om ökningen av driftsutgifter inom grundläggande utbildning år 2005 och 2015 framkommer det att kostnaderna för fastighetsunderhållet har stigit relativt sett mest. Den grundläggande utbildningens kostnader för fastighetsunderhåll uppgick till cirka 1 900 euro/elev år 2015. Detta utgör omkring en tredjedel av driftskostnaderna inom den grundläggande utbildningen.

Då andelen kostnader för verksamhetslokalerna stiger ägnas allt mer uppmärksamhet åt en så effektiv och optimal användning av dem som möjligt. Detta innebär en granskning av lokalernas användningsgrad och vid vilken tid de används samt om det finns möjlighet att ytterligare effektivera användningen, till exempel i form av synergieffekter och samarbete. Överlag kan man notera en ökning av bland annat möjligheter till distansarbete och effektivering av kontorslokaler i takt med att utnyttjandet av elektroniska arbetsredskap ökat.

Olika slags användargrupper och användare i olika ålder erbjuds en mångsidig service i kommunerna. En mångsidig användning av verksamhetslokalerna och exempelvis bildningscentrens eller olika allaktivitetscenters stora serviceutbud ger möjlighet att erbjuda invånarna omfattande närservice i olika bostadscentrum och stadsdelar på många orter. Till exempel skolor, daghem, medborgarinstitut, ungdomslokaler, kulturtjänster, bibliotek och idrottscentrum stöder varandra på ett utmärkt sätt och en samanvändning av lokaler kan inte bara höja användningsgraden i lokalerna utan också ge serviceanvändarna ett mervärde. Mångsidiga servicelösningar underlättar förflyttning mellan olika tjänster.

Då lokalerna utnyttjas på ett mångsidigt och flexibelt sätt stöder det elevernas och invånarnas möjligheter till fritidssysselsättning. Olika slags klubb- och medborgarinstitutsverksamhet, morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever, motion och idrott samt ungdomsverksamhet ordnas allt oftare i skollokaler. Varför inte utnyttja olika lokaler också till serviceverksamhet enligt en ambulerande POP UP-modell. En samanvändning av lokaler och en gemensam vision för att hitta utrymmeslösningar behövs, så vill man dra nytta av befintliga lokaler kan samarbetets betydelse inte nog betonas. En optimal användning av verksamhetslokaler kräver ett omsorgsfullt planeringsarbete, särskilt då lokalerna utnyttjas av flera olika parter. Ett samarbete mellan olika aktörer redan i planeringsskedet skapar förutsättningar för en lyckad samanvändning av lokalerna. Ansvariga personer som representerar de olika aktörerna, lärare och handledare kan delta i planeringen och bidra med sin sakkunskap och vision. Då kan man samordna tidsplanerna för de olika tjänsterna, undersöka möjligheterna till samanvändning av personal och komma överens om spelreglerna för användningen av lokalerna samt om anskaffning och underhåll av och användningsregler för material och utrustning. Det lönar sig att göra olika försök för att ta reda på vad som fungerar och vad som ännu behöver utvecklas.

Tjänsterna ordnas för kommuninvånarna, dvs. serviceanvändarna. En livskraftig kommun som främjar välmående producerar mångsidig service för kommuninvånarna. Att invånarna förutom att de ger respons på tjänsterna också involveras i bedömningen av servicebehovet och planeringen av tjänsterna betyder att serviceproduktionen kan riktas mer exakt utgående från invånarnas behov. Ofta utnyttjar olika organisationsaktörer också kommunens verksamhetslokaler för sin egen verksamhet. Ett partnerskap med andra aktörer kan för kommunens del innebära till exempel att kommunen erbjuder lokaler för verksamheten. Genom en mångsidig användning av lokaler styrs servicen så att den finns nära dem som anlitar tjänsterna.