Kommunala beslutsfattare oroade över kommunens påverkningsmöjligheter efter vård- och landskapsreformen
De kommunala beslutsfattarna bedömer att vård- och landskapsreformen inverkar negativt på den egna kommunens påverkningsmöjligheter både på landskapsnivå och gentemot staten. I en undersökning som Kommunförbundet gjorde våren 2017 ansåg drygt 50 procent av de kommunala beslutsfattarna att reformen har fler negativa än positiva effekter, omkring 30 procent såg lika många negativa som positiva effekter och drygt 10 procent av beslutsfattarna tyckte att det fanns fler positiva än negativa effekter.
Av de kommunala beslutsfattare som besvarade beslutsfattarundersökningen i forskningsprogrammet ARTTU2 bedömde över två tredjedelar att de kände till hur beredningen av reformen framskrider i kommunen rätt väl eller mycket väl. Ungefär hälften (49 %) bedömde att de kände till vad som händer i beredningen på landskapsnivå. Endast 42 procent av de tillfrågade verkade vara på det klara med situationen på statlig nivå.
I beslutsfattarundersökningen våren 2017 lyftes särskilt fram fyra konkreta utmaningar, sett ur synvinkeln förändringsledningen i vård- och landskapsreformen:
- Kommunikationsutmaning. Speciellt de förtroendevalda hade bristfälliga kunskaper om hur reformen framskrider på statlig nivå.
- Legitimitetsutmaning. I många beslutsfattares ögon har reformen svag legitimitet. Enligt undersökningen ansågs reformens legitimitet vara svagast bland beslutsfattarna i stora städer och tvåspråkiga kommuner.
- Påverkansutmaning. De kommunala beslutsfattarna oroade sig över kommunens påverkningsmöjligheter efter reformen.
- Utmaning som gäller förändringsmotståndet. De kommuner som redan övergått till att organisera social- och hälsovården på landskapsnivå hyste större förtroende än genomsnittet för den pågående reformen. Det verkar vara så att de kommuner som själva tagit initiativ till att förbereda reformen också upplevde mindre förändringsmotstånd än vad som vanligtvis är fallet.
Närmare upplysningar:
Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726 380
Arto Koski, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 542 9299
Mera om forskningsprogrammet ARTTU2:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634
Programmet ARTTU2 och de medverkande kommunerna
I ARTTU2-programmet utreds hur reformerna har påverkat den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledningen, personalresurserna samt samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.
I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på ett motsvarande program för utvärdering av strukturreformen, som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.
Kommunerna i ARTTU2: Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.
Forskningsprogrammets webbsidor: www.kommunforbundet.fi/arttu2
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
- Kommunförbundets forskningsverksamhet och forskningsprogram
- undersökningar om kommundemokrati och ledarskap
- kommunalvalet
- kommundirektörsnätverket Grupp44, nätverket för hel- och deltidsanställda ordförande
(på finska) Mitä sote- ja maakuntauudistus merkitsee kunnille?
ARTTU2-tutkimusohjelman julkaisu nro 10/2017. Raportti tarkastelee 40 kunnan luottamushenkilöiden ja viranhaltijoiden arvioita sote- ja maakuntauudistuksen vaikutuksista omaan kuntaansa keväällä 2017.
Forskningsprogrammet ARTTU2
Forskningsprogrammet ARTTU2, som samordnas av Kommunförbundet, utreder konsekvenserna av de förändringar som genomförda och kommande reformer i kommunerna medför för kommunerna och kommuninvånarna. Programmet inleddes i slutet av år 2014 och pågår