Kommunala beslutsfattare oroade över kommunens påverkningsmöjligheter efter vård- och landskapsreformen

De kommunala beslutsfattarna bedömer att vård- och landskapsreformen inverkar negativt på den egna kommunens påverkningsmöjligheter både på landskapsnivå och gentemot staten. I en undersökning som Kommunförbundet gjorde våren 2017 ansåg drygt 50 procent av de kommunala beslutsfattarna att reformen har fler negativa än positiva effekter, omkring 30 procent såg lika många negativa som positiva effekter och drygt 10 procent av beslutsfattarna tyckte att det fanns fler positiva än negativa effekter.

Av de kommunala beslutsfattare som besvarade beslutsfattarundersökningen i forskningsprogrammet ARTTU2 bedömde över två tredjedelar att de kände till hur beredningen av reformen framskrider i kommunen rätt väl eller mycket väl. Ungefär hälften (49 %) bedömde att de kände till vad som händer i beredningen på landskapsnivå. Endast 42 procent av de tillfrågade verkade vara på det klara med situationen på statlig nivå.

I beslutsfattarundersökningen våren 2017 lyftes särskilt fram fyra konkreta utmaningar, sett ur synvinkeln förändringsledningen i vård- och landskapsreformen:

1. Kommunikationsutmaning. Speciellt de förtroendevalda hade bristfälliga kunskaper om hur reformen framskrider på statlig nivå.
2. Legitimitetsutmaning. I många beslutsfattares ögon har reformen svag legitimitet. Enligt undersökningen ansågs reformens legitimitet vara svagast bland beslutsfattarna i stora städer och tvåspråkiga kommuner.
3. Påverkansutmaning. De kommunala beslutsfattarna oroade sig över kommunens påverkningsmöjligheter efter reformen.
4. Utmaning som gäller förändringsmotståndet. De kommuner som redan övergått till att organisera social- och hälsovården på landskapsnivå hyste större förtroende än genomsnittet för den pågående reformen.  Det verkar vara så att de kommuner som själva tagit initiativ till att förbereda reformen också upplevde mindre förändringsmotstånd än vad som vanligtvis är fallet.

Rapport: Siv Sandberg: Vad innebär vård- och landskapsreformen för kommunerna? De kommunala beslutsfattarnas åsikter våren 2017. Nytt från programmet ARTTU2 nr 10/2017. Finlands Kommunförbund. Helsingfors.

Närmare upplysningar:
Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn  0400 726 380
Arto Koski, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 542 9299
Mera om forskningsprogrammet ARTTU2:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634

Programmet ARTTU2 och de medverkande kommunerna

I ARTTU2-programmet utreds hur reformerna har påverkat den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledningen, personalresurserna samt samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.

I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på ett motsvarande program för utvärdering av strukturreformen, som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.

Kommunerna i ARTTU2: Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.

Forskningsprogrammets webbsidor: www.kommunforbundet.fi/arttu2