Kommunernas ekonomi fortfarande ansträngd

Enligt Finansministeriet ser utsikterna för den kommunala ekonomin 2016–2020 betydligt bättre ut än vad de tidigare hållbarhetsberäkningarna visat. Räkenskapsperiodens resultat väntas rentav bli en aning bättre 2016–2017. Under hela prognosperioden beräknas finansieringsunderskottet, som beaktar investeringarna efter internt tillförda medel, att åtminstone hållas på samma nivå som tidigare och inte försämras drastiskt, vilket man uppskattat tidigare. Också skuldsättningsprognoserna har ändrats. Kommunerna fortsätter att skuldsätta sig, men skuldsättningen ökar inte längre i förhållande till bruttonationalprodukten. Det uppskattade skuldbeloppet år 2020 är nu rentav tre miljarder euro mindre än i vårens prognoser. 

​Prognosen beaktar inte verkningarna av social- och hälsovårdsreformen och inte heller kommunernas egna anpassningsåtgärder efter 2016.

Att utsikterna för den kommunala ekonomin förbättrats beror på att både de totala utgifterna och de totala inkomsterna uppskattas öka långsammare än tidigare. Utgiftsökningen bromsas upp av bland annat besluten i konkurrenskraftsavtalet, pensionsreformen som träder i kraft 2017, bolagiseringen av kommunala affärsverk, överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA och många andra lagförslag som regeringen tagit initiativ till för att minska kommunernas uppgifter och utgifter. Till följd av dessa förändringar uppskattas den kommunala personalen under de följande fem åren minska med cirka 7 000 personer jämfört med nivån år 2015.

Trots alla dessa åtgärder som syftar till att bromsa utgiftsökningen står kommunerna fortfarande inför stora ekonomiska utmaningar.

Den exceptionellt lama ekonomiska tillväxten och den åldrande befolkningen innebär ökade kostnader för kommunerna. Utgiftstrycket riskerar att bli ännu större än beräknat. Det kan också uppstå ett oväntat tryck på utgifter och investeringar till följd av eftersatta reparationer, asylsökande som beviljats uppehållstillstånd eller en massiv arbetskraftsinvandring. Också regeringens lagändringar som syftar till att minska kommunernas utgifter innebär risker.

I uppskattningen av den kommunala ekonomins utveckling ingår nämligen flera antaganden om att kommunernas verksamhetsutgifter minskar med ett visst belopp när de lagar som förändrar kommunernas uppgiftsområde träder i kraft. Sådana förändringar är till exempel koncentreringen av den specialiserade sjukvården och ändringarna i den subjektiva rätten till dagvård. Den besparing som lagarna uppskattas medföra dras automatiskt av från statsandelarna.

Lagarna förutsätter att besluten verkställs målmedvetet i kommunerna. Alla kommuner har av en eller annan orsak inte utnyttjat möjligheterna till fullo. Å andra sidan är det alltid inte ens möjligt att nå regeringens sparmål. Att utgifterna utvecklas på ett annat sätt än beräknat kan till exempel bero på att kostnaderna blir oväntat stora i övergångsskedet när reformerna inleds eller att reformerna inte framskrider så snabbt som det var tänkt.

Också konkurrenskraftsavtalet medför ett utgiftstryck på den kommunala ekonomin. Till exempel arbetstidsförlängningen på 24 timmar om året utan lönehöjningar har beaktats i uppskattningarna av den kommunala ekonomins utveckling genom att arbetskraftskostnaderna beräknats minska med 93 miljoner euro år 2017. Under de kommande åren ökar uppskattningen till 245 miljoner euro. Både kommunsektorn och andra sektorer upplever det ändå som mycket svårt att få till stånd minskade arbetskraftskostnader genom denna åtgärd.

Konkurrenskraftsavtalet har stora verkningar också på kommunernas inkomster, eftersom den avtalsenliga höjningen av löntagarnas socialskyddsavgifter innebär att kommunerna går miste om betydande skatteinkomster. I kombination med den svaga ekonomiska tillväxten betyder det att skatteinkomstutvecklingen för kommunerna blir mycket lam under de närmaste åren. Kommunernas skatteinkomster uppskattas nästa år minska med rentav 1,6 procent. Det är en exceptionellt stor nedgång.

Situationen jämnas delvis ut av att de inkomstskattelättnader som regeringen fattat beslut om kompenseras kommunerna genom höjningar av statsandelarna. Kompensationen blir omkring 395 miljoner euro nästa år, men den kommer inte helt att täcka det bortfall i skatteunderlaget som konkurrenskraftsavtalet innebär. Enligt Finansministeriet kommer konkurrenskraftsavtalet nästa år att försvaga kommunernas skatteunderlag med sammanlagt 394 miljoner euro netto. Samtidigt minskar statsandelsnedskärningarna kommunernas inkomster med sammanlagt 379 miljoner euro. Bakgrunden till nedskärningarna är den nytta som konkurrenskraftsavtalet beräknas ge kommunerna genom minskade semesterpenningar och förlängning av arbetstiden.

Kommunernas inkomstutveckling kommer att bli mycket långsam nästa år och också därefter. I uppskattningarna av hela den kommunala ekonomins utveckling förväntas också utgifterna utvecklas mycket långsamt. Om situationen i enskilda kommuner är sämre än det nationella genomsnittet måste man så fort som möjligt hitta nya metoder att bromsa utgiftsökningen.

I bilagan (på finska) finns dior som presenterar Kommunekonomiprogrammet (källa: Finansministeriet).

Mer på webben:

• På finska: Economicus: Kuntatalouden menokehys ei saa revetä
  
  Pääekonomisti Minna Punakallion artikkeli Kuntatyönantajalehdessä 5/2016, julkaistu 4.11.2016