Kommunernas miljövård deltar i förändringarna

Under 30 år har kommunerna arbetat för miljövården i enlighet med lagen. I traditionell mening har ett kommunalt organ eller kommunala tjänsteinnehavare redan länge skyddat miljön och naturen och främjat hållbar utveckling, beroende på beslutsfattarnas inställning och värderingar. Under de senaste decennierna har kommunernas miljövårdsarbete förändrats från att ursprungligen ha varit naturskyddsbetonad verksamhet till att gå ut på övervakning av bestämmelser, som i och med EU svällt ut, främjande av en övergripande hållbar utveckling som också stöder sig på ekonomin, klimatarbete och resurssmarta verksamhetsformer där hela kommunen så småningom bär ansvaret.

Miljövårdsförvaltning är en ung förvaltning i kommunen om man jämför med till exempel hälsoskyddet som funnits över hundra år, men ur karriärsynvinkel har miljövården utvecklats snabbt och dynamiskt. Miljövårdens starkare ställning i det kommunala beslutsfattandet beror antagligen på den ökade miljömedvetenheten och på både högt utbildade, engagerade och aktiva tjänsteinnehavare och lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning som gett arbetet en mångsidig verktygslåda. Lagen både tillåter och ålägger kommunerna att främja miljövården genom samarbete över förvaltningsgränserna, initiativ, ställningstaganden och laglighetsövervakning.

Förutom förändringarna i miljöns tillstånd, den ändrade speciallagstiftningen om miljövård och kommunernas nya roll som bekämpare av klimatförändringen, gör också den pågående landskapsreformen att den kommunala miljövårdens innehåll och förvaltningsstrukturer än en gång behöver utvecklas i de olika kommunerna.

I det senaste numret av tidningen Ympäristö ja Terveys (3/2017) ingår vår artikel om kommunernas miljövård, vård- och landskapsreformen och andra viktiga förändringar i miljöförvaltningen: