Konjunkturtopp för Finland

Den ekonomiska tillväxten i Finland var i fjol starkare än väntat: Statistikcentralen justerade bruttonationalproduktens tillväxt till 1,9 procent år 2016. Förädlingsvärdets volym ökade mest inom byggverksamhet, jord- och skogsbruk, fiskeri och företagstjänster. De efterfrågesektorer som hade den största inverkan på nationalprodukten var hushållens konsumtion och privata investeringar, bland annat byggande. Också exportefterfrågan ökade i någon mån.

Arbetsinsatsen var ändå nästan oförändrad i fjol, vilket innebar att arbetsproduktiviteten inom hela samhällsekonomin (bruttoförädlingsvärdet till fasta priser dividerat med arbetade timmar) förbättrades med 1,2 procent. Trots den rätt låga förändringsprocenten utvecklades arbetsproduktiviteten därmed snabbare än på många år.

Förutom uppsvinget i den ekonomiska aktiviteten stärktes den inhemska efterfrågan i fjol av konsumenternas tro på framtiden, den låga inflationen och lättnaderna i inkomstbeskattningen. De skuldsattas köpkraft stöddes också av hushållens minskade sparkvot och den låga räntenivån. De privata hushållens skuldsättningsgrad steg i fjol till 126 procent i förhållande till hushållens disponibla inkomster.

Det har redan publicerats många preliminära statistiska uppgifter om årets ekonomiska tillväxt. Enligt dem har den ekonomiska tillväxten i början av året stärkts ytterligare jämfört med i fjol. Till exempel var den arbetsdagskorrigerade konjunkturindikatorn i juli 3,1 procent högre än för ett år sedan. Också de nya beställningarna inom industrin och byggverksamheten i tillväxtcentrumen ökade markant i början av året. Prognosinstituten förutspår nästan utan undantag att bruttonationalproduktens i år växer till nästan tre procent. Se bilaga 1 (Prognossiffror för samhällsekonomin 2017).

De accelererande ekonomiska siffrorna beror i stor utsträckning på att Finlands export har fått sitt länge efterlängtade uppsving i den globala ekonomins kölvatten, och tillväxten väntas fortsätta också under de närmaste åren. I den globala ekonomin stöds tillväxten som vanligt av tillväxtekonomierna, men utvecklingen har tagit fart också i de industrialiserade västländerna. Också inom euroområdet har tillväxten varit starkare än väntat.

Enligt Finansministeriet växer BNP i år med 2,9 procent. Tillväxten väntas avta något näst år, då bruttonationalprodukten förutspås växa med 2,1 procent. Det verkar alltså bli en konjunkturtopp i år, då den ekonomiska tillväxten får ett starkt stöd av inte bara den inhemska efterfrågan och investeringarna utan också av den växande exportefterfrågan.

Nästa år förutspås tillväxten avta något inom den privata konsumtionen och investeringarna, men i stället öka inom exporten. Förutsättningarna för exporttillväxt stöds av den goda utvecklingen i världsekonomin och den förbättrade konkurrenskraft som konkurrenskraftsavtalet väntas ge företagen. Finansministeriet uppskattar att Finland nu äntligen kommer att sluta förlora marknadsandelar på exportmarknaden. Detta påverkar också de privata investeringarna, där tyngdpunkten överförs från byggande, framför allt bostadsbyggande, till produktiva investeringar inom industrin.

År 2017 blir det inga avtalsenliga lönehöjningar och semesterpenningarna inom offentliga sektorn har skurits ner med 30 procent. De totala verkningarna uppskattas bli att de avtalsenliga lönerna sjunker med i genomsnitt 0,3 procent. Den allmänna inkomstnivån stiger ändå på grund av löneglidningar och andra strukturella faktorer som bidrar till att förtjänstnivåindex i år stiger med 0,3 procent. Tack vare det förbättrade sysselsättningsläget kommer ändå den totala lönesumman i år att utvecklas betydligt snabbare än så. Enligt Finansministeriets uppskattning kommer den totala lönesumman att växa med 1,8 procent i år och 2,2 procent nästa år. Arbetsgivarnas socialskyddsavgifter sjunker betydligt år 2017 och 2018.

Utöver inkomstutvecklingen stärks den inhemska efterfrågan av det så småningom allt bättre sysselsättningsläget. Finansministeriet uppskattar att den privata konsumtionen i år ökar med 2,4 procent och nästa år med 1,4 procent. Nästa år bromsas konsumtionstillväxten upp av framför allt inflationen, som under de närmaste åren kommer att öka till omkring 1,5 procent.

Finansministeriet bedömer att bruttonationalprodukten växer med 1,8 procent år 2019. Enligt prognosen kommer den ekonomiska tillväxten i Finland att få fortsatt draghjälp av exporten, som beräknas växa med fyra procent. Den privata konsumtionens tillväxt förutspås däremot bli bara omkring 1,2 procent, eftersom sysselsättningen förbättras långsamt och hushållens negativa sparkvot begränsar konsumtionen.

I de bifogade dokumenten finns Finansministeriets viktigaste prognossiffror om den allmänna ekonomiska utvecklingen och centrala prognoser från konjunktur- och prognosinstitut om bland annat utvecklingen i totalproduktionen och sysselsättningen 2017–2019.