Lönar det sig att öka eller minska social- och hälsovårdsutgifterna 2018 och 2019?

I samband med landskaps- och vårdreformen föreslås också en revidering av lagen om statsandel för kommunal basservice. I det lagförslag som håller på att behandlas föreslås ett femdelat utjämningssystem i statsandelslagstiftningen. En av dessa delar, förändringsbegränsningen (§ 27), har lett till mycket diskussioner den senaste tiden. Frågorna gäller på vilket sätt kommunernas kostnader för social- och hälsovård under åren 2018 och 2019 kommer att påverka kommunernas ekonomi efter 2020, och huruvida det lönar sig att öka eller minska kostnaderna åren innan reformen träder i kraft.

Detaljerad promemoria om ämnet finns här på finska: http://bit.ly/2AqNlRv 

Bestående effekt på kommunens ekonomi

Till följd av förändringsbegränsningen kommer kommunernas kostnader för social- och hälsovård att ha en direkt och bestående effekt på den nya kommunens statsandel efter år 2020. Begränsningen beräknas på kommunens bokslutsuppgifter från år 2018 och 2019.  Beloppet ökar eller minskar den nya kommunens statsandel permanent från år 2020.

Medan de övriga faktorerna hålls oförändrade, blir förändringsbegränsningen större ju mindre kommunens kostnader för social- och hälsovård är under 2018–2019. På motsvarande sätt kommer beloppet att vara mindre ju större kommunens kostnader för social- och hälsovård är under 2018–2019. Snävt sett, om man endast beaktar hur stort den nya kommunens statsandelsbelopp blir, har kommunerna ett klart incitament att minska sina kostnader för social- och hälsovård under 2018–2019.

En procent lägre kostnader ökar kommunens statsandel med 15–25 euro per invånare

För att förklara logiken bakom förändringsbegränsningen har Finansministeriet skapat en statsandelssimulator på landskaps- och vårdreformens webbplats Alueuudistus.fi. Statsandelssimulatorn visar till exempel hur en minskning av kommunens kostnader för social- och hälsovård med en procent (1 %) under 2018–2019 påverkar förändringsbegränsningen och därigenom statsandelen  i den nya kommunen från år 2020. I exempelkommunerna leder förändringsbegränsningen till att en kostnadsbesparing på en procent i social- och hälsovården ökar kommunens statsandel med 15–25 euro per kommuninvånare.

Olika aktörer har olika intressen

Svaret på frågan om det lönar sig att öka eller minska kostnaderna för social- och hälsovården de närmaste åren beror på hur brett man ser på saken, på tidsperspektivet och på ur vems synvinkel frågan betraktas. Motiven för att öka eller minska kommunens kostnader för social- och hälsovård beror på om frågan gäller statsfinanserna, landskapets ekonomi, kommunens ekonomi eller kommuninvånarna. De olika aktörernas incitament är mycket olika och står delvis i konflikt med varandra.

Uppdaterade beräkningar för vård- och landskapsreformen i februari 2018

Det att landskaps- och vårdreformen skjutits upp med ett år påverkar alla beräkningar som gäller reformen. Enligt de preliminära beräkningarna blir överföringskalkylens slutresultat, nedskärningen i kommunalskatten, av samma storlek (-12,3 procentenheter) som i tidigare beräkningar. Följande uppdateringar görs i februari 2018, efter att kommunernas budgetstatistik publicerats. De uppdaterade beräkningarna publiceras såväl på Kommunförbundet.fi som på Alueuudistus.fi.