En arbetstagare som själv aktivt utvecklar sitt arbete har lättare att anpassa sig till förändringar i kommunen. Det framgår av Arbetshälsoinstitutets omfattande personalenkät. Genom att redan i förväg omforma sitt eget arbete kunde de kommunanställda öka sitt välbefinnande på arbetsplatsen och sin förmåga att ta till sig förändringar.
Arbetshälsoinstitutet utredde år 2016 personalens anpassning till förändringar i 34 kommuner som deltar i forskningsprogrammet ARTTU2, som utvärderar kommunreformerna och koordineras av Kommunförbundet. Sammanlagt 10 920 personer besvarade enkäten.
Tre av fyra (74,3 %) av de kommunalt anställda som besvarade enkäten ansåg sig kunna nå de mål som var fastställda för arbetet. Denna uppskattning stod i direkt relation till hur de anställda själva aktivt strävade efter att anpassa sig till förändringar och osäkerhetsfaktorer. Dessa personer övervägde också mera sällan än andra att byta arbetsplats.
- Att klara av sitt arbete väl innebär mycket annat än att bara utföra överenskomna arbetsuppgifter. Att anta nya utmaningar underlättar anpassningen till förestående förändringar. Då en arbetstagare antar nya utmaningar som känns meningsfulla förbättras framför allt reaktionsförmågan och den kreativa problemlösningsförmågan i arbetet, säger forskningsprofessor Jari Hakanen vid Arbetshälsoinstitutet.
Förändringar i arbetsgrupper lättare
Den mest positiva utvärderingen gav de kommunalt anställda sin förmåga att anpassa sig till förändringar i arbetsgrupper och sin allmänna samarbetsförmåga mitt i förändringarna. Oberoende av kommunstorlek ansåg ungefär nio av tio uppgiftslämnare att de kommer att anpassa sig väl till de förändringar den sociala arbetsmiljön förutsätter. Många ansåg sig också kunna reagera snabbt på föränderliga situationer (cirka två tredjedelar), lösa nya problem också på kreativa sätt (något över hälften) och klara av påfrestningar och stress (över 80 %).
Förmågan att anpassa sig till föränderliga och oförutsedda situationer i arbetet och den sociala arbetsmiljön sträcker sig från närkretsen till mera omfattande förändringar. De anställdas aktiva agerande för att anpassa sig hjälper dem också att klara av kommunreformerna.
Omformning av arbetet, det vill säga förändringar som den anställda frivilligt och på eget initiativ gör i sitt eget arbete, ansågs allmänt vara ett sätt att bevara välbefinnandet och känslan av att arbetet var meningsfullt. De flesta (över 80 %) hade utökat de så kallade strukturella arbetsresurserna (bland annat kompetensutveckling på eget initiativ), och något över hälften av uppgiftslämnarna antog också ofta flera nya arbetsutmaningar frivilligt. Däremot efterlyste man bara sporadiskt sparring, stöd och respons av cheferna. Det var också få som strävade efter att minska skadliga belastningsfaktorer i arbetet, så som emotionellt påfrestande situationer.
Viktigt att upprätthålla arbetsglädjen under en förändring
I undersökningen analyserades också sambandet mellan en aktiv anpassning och olika upplevelser av välbefinnande på arbetsplatsen. Arbetsglädje ökade sannolikheten för ett aktivt agerande och därmed en anpassning till förändringar. Däremot var utbrändhet förknippad med en nedsatt förmåga att anpassa sig till förändringar i arbetsrutinerna för den egna arbetsgruppen.
- Att upprätthålla arbetsglädjen verkar vara särskilt viktigt, så att arbetstagarnas aktiva ansvarstagande för sitt eget jobb, initiativförmåga, kreativitet och med dem ett kvalitativt arbete kan bevaras och rentav förbättras i kommunreformerna, säger Jari Hakanen.
Den föregående forskningsrapporten inom ARTTU2 visade att god praxis i personalledningen och ett tjänstvilligt ledarskap av de närmaste cheferna stärker arbetsglädjen.
Effekterna av reformerna utvärderas på bred bas
Syftet med forskningsprojektet Personalen som strategisk resurs är att ge kommunerna information och verksamhetsmodeller för hållbara reformer, ledning av personalresurserna och förändringsledning samt förändring av arbetssätten och stärkande av resurserna i arbetet. Projektet är ett forskningskonsortium som består av Arbetshälsoinstitutets delprojekt ”Förnyelse, engagemang och framgång!” och Vasa universitets delprojekt ”Jag lyckas med god personalledning”. De som finansierat studien är Arbetarskyddsfonden, Kommunförbundet och Keva.
Studien är en del av programmet ARTTU2 som utreder hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledarskapet, personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.
I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på det motsvarande programmet för utvärdering av strukturreformen som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.
Närmare upplysningar
Forskningsprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 5625433
Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom, tfn 050 337 5634
Kommunerna i ARTTU2:
Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.
Forskningsprogrammets webbsidor:
www.kommunforbundet.fi/arttu2
ARTTU2-tutkimusohjelman julkaisu nro 6/2017
Forskningsprogram för utvärdering av genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014–2018.