Partiledarna vill att kommunerna ska ha viktiga näringslivsuppgifter

Utbildning, planläggning och utveckling. Det är inom dessa tre sektorer som kommunernas huvudsakliga uppgifter kommer att finnas, enligt statsminister Juha Sipilä. Kommunmarknadens partiledarpanel den 14 september lockade beslutsfattare till Kommunerna hus för att höra landets främsta politikers syn på kommunfrågorna.

Vård- och landskapsreformen delade som väntat åsikterna mest. Panelen bestod av Samlingspartiets ordförande, finansminister Petteri Orpo, Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne, Centerns ordförande, statsminister Juha Sipilä, riksdagsledamoten för Sannfinländarna, social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila, de Grönas ordförande Ville Niinistö och Vänsterförbundets 1:a vice ordförande Hanna Sarkkinen.

Representanterna för oppositionen önskade att reformen skulle beredas parlamentariskt, men Sipilä och Orpo försäkrade att regeringen fattar besluten själv och bär ansvaret för landskaps- och valfrihetsfrågorna.

Vänsterförbundets Hanna Sarkkinen ansåg det beklagligt att självstyrelsen för de kommande landskapen riskerar att bli svag eftersom landskapen inte har beskattningsrätt. Sipilä försvarade beslutet och ansåg det vara praktiskt med tanke på att reformen är så omfattande och tidsschemat så stramt. Landskapsbeskattningen kan man diskutera på nytt längre fram.

Försök där städerna har organiseringsansvar inom sysselsättningen

Panelen var ense om att kommunerna är en viktig samhällsaktör också efter landskapsreformen. I synnerhet inom den regionala näringspolitiken kan kommunernas roll till och med stärkas.

Regionerna kring Tammerfors, Åbo och Uleåborg har önskat att de får organiseringsansvaret för arbetskraftstjänsterna inom det stundande sysselsättningsförsöket, framförde Uleåborgs stads förvaltningsdirektör Ari Heikkinen. Statsminister Sipilä gav önskan grönt ljus.

– Kommunerna och i synnerhet centralorterna kunde gärna ta över det övergripande ansvaret för helheten av näringspolitik, sysselsättning och invandring, framhöll finansminister Petteri Orpo.

Också Antti Rinne understödde en starkare roll för kommunerna inom näringspolitiken.

– Särskilt kunde kommunerna stödja små och medelstora företag. Den offentliga sektorn kan hjälpa företag att växa och ha framgång internationellt.

Pirkko Mattila framhöll att landskapslagen bör tillåta en flexibel uppgiftsfördelning enligt varje regions behov. God praxis bör spridas.

Ville Niinistö underströk att på kommunal nivå arbetar man till och med mera för livskraften och sysselsättningen än på statlig nivå, och det kommer att gälla också framöver. Kommunerna kan på ett klokt och hållbart sätt påskynda näringarna, bygga flervåningshus i trä, främja fördelningsekonomi och så vidare. Detta ska vara möjligt också i framtiden.

Varför skulle kommunen inte få producera vårdtjänster?

Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen lyfte i sitt avslutande anförande fram två nya frågor som bör lösas.

– För social- och hälsovården har det stakats ut att kommunen inte ska få producera vårdtjänster över huvud taget, men alla andra aktörer får göra det. Det bör rättas till, anser kommunerna och Kommunförbundet.

Den andra frågan har att göra med valet: Nu byggs det upp en trestegsförvaltning, men kan en person vara förtroendevald på alla förvaltningsnivåer?

Att ställa upp i val är en rättighet som inte kan begränsas. Alla partiledarna ansåg ändå att det i praktiken inte är önskvärt att någon är förtroendevald på alla tre nivåer samtidigt.

– Man kunde tänka sig att den som blir invald i både landskapsfullmäktige och kommunfullmäktige avstår från någotdera uppdraget, sade Petteri Orpo.

Hanna Sarkkinen påminde åhörarna om att man inte bör ställa upp för landskapsfullmäktige om man driver en kommuns intressen, utan där bör man uppriktigt arbeta för hela landskapet.