Prognosen för kommunernas lönesumma cirka en procent nästa år

I början av året har vi fått ta del av lovande statistik, då till exempel Statistikcentralens konjunkturindikator och de kvartalsvisa nationalräkenskaperna visat att exporten ökat betydligt. Också den globala ekonomin har vuxit mer än väntat. Samtidigt är de finländska konsumenternas förtroende rekordstarkt, vilket har fått den inhemska konsumtionen att växa stadigt. Också byggbranschen är på uppgång. De institutioner som gör samhällsekonomiska konjunkturprognoser har under de senaste månaderna korrigerat sina prognoser till det bättre.

Mer om konjunkturläget kan man läsa till exempel i de senaste prognoserna från Finlands Bank och Finansministeriets ekonomiska avdelning. Prognoserna kommer att uppdateras under hösten. Tisdagen den 19 september offentliggör Finansministeriet en ny och mer omfattande prognos som också utgår från kommunernas bokföring.

I det här skedet uppdaterar också kommunerna sina budgetprognoser för i år och nästa år. Utöver inkomstbasen funderar många kommuner på kostnaderna och framför allt på uppskattningarna av lönesumman under de närmaste åren. Det är inte lätt att presentera en enda korrekt prognos för lönesumman, eftersom olika statistik följer upp lönesummans utveckling inom något avvikande sektorer. Kommunekonomiprogrammet följer upp kommunernas och samkommunernas lönesumma inom driftsekonomin. Nationalräkenskaperna, Kommunförbundets skatteprognos, FPA och till exempel Keva utgår från en aning olika sektorer. Utvecklingen i de enskilda kommunerna är dessutom en helt egen värld.

Prognoserna för förtjänstnivåindex kan användas som hjälp när lönesumman prognostiseras. I år bestäms inkomstnivån i hög grad enligt det konkurrenskraftsavtal som arbetsmarknadsparterna förhandlat fram. De avtalsenliga lönerna höjs inte och semesterpenningarna i offentliga sektorn skärs ner med 30 procent. Enligt Finansministeriet innebär dessa faktorer tillsammans att prognosen för inkomstnivån växer inom hela ekonomin. Däremot sjunker kommunernas förtjänstnivåindex i år med 0,6 procent.

Löneuppgörelserna för nästa år är fortfarande öppna, men många kommuner har inkluderat måttfulla prognoser för lönesumman i budgeten. Trots den gynnsamma ekonomiska utvecklingen ser den kommunala ekonomin ut att stramas åt ytterligare i år, eftersom konkurrenskraftsavtalet drastiskt försvagar kommunernas inkomstbas.

Också Finansministeriet har gjort en återhållsam och försiktig löneprognos för nästa år med ett tekniskt antagande om att lönerna växer med cirka en procent inom hela samhällsekonomin. Enligt Finansministeriet växer det allmänna förtjänstnivåindexet med 1,2 procent och kommunernas förtjänstnivåindex antas växa ungefär lika mycket, dvs. med 1,1 procent. 

I vårens kommunekonomiprogram antas kommunernas och samkommunernas lönesumma minska med 0,4 procent i år. År 2018 väntas lönesumman däremot växa med 1,5 procent.

De kommunalekonomiska prognoserna uppdateras i samband med att statsbudgeten för nästa år och kommunekonomiprogrammet offentliggörs den 19 september. Kommunförbundet deltar aktivt i beredningen av programmet.