Regeringens åtgärder får inte försvaga den kommunala ekonomin

Kommunförbundet medverkar i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning (Kuthanek) där kommun- och reformminister Anu Vehviläinen är ordförande. I delegationen finns också representanter för Finansministeriet (FM), Undervisnings- och kulturministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet. Delegationen behandlar bland annat regeringspropositioner som gäller kommunernas ekonomi och förvaltning innan propositionerna behandlas i statsrådet samt statens budgetförslag för den kommunala ekonomins vidkommande.

I bifogade Kuthanek-promemoria har Kommunförbundet sammanställt de centrala synpunkterna med tanke på kommunerna i FM:s budgetproposition 2018.

Det ekonomiska läget i kommunerna har förbättrats de senaste månaderna i och med att den allmänna uppgången i ekonomin ökat skatteinkomstprognoserna. Kommunalskattens utveckling är trots det fortfarande mycket svag, eftersom nedskärningarna i semesterpenningen och höjningarna av löntagarnas lagstadgade avgifter enligt konkurrenskraftsavtalet minskar kommunernas inkomstbas i år. Den kommunala ekonomin förbättras samtidigt av en kraftigt växande samfundsskatt och kommunernas egen utgiftsdisciplin.

Trots de ljusare ekonomiska utsikterna finns det ingen marginal i den kommunala ekonomin då de sparåtgärder som regeringen initierat inte gett önskat resultat i kommunerna. Enligt Kommunförbundets enkät har sparåtgärderna och inkomstökningarna i den kommunala ekonomin hittills resulterat i endast 220 miljoner euro. Nedskärningarna i statsandelarna enligt förmodade besparingar måste därför ses över för utgiftsdisciplinen de följande åren kan inte vila enbart på kommunernas egna åtgärder. Dessutom måste den nedskärning som grundar sig på förväntade besparingar i utgifterna för utveckling av ICT inom social- och hälsovården återkallas. Den kommunala ekonomins hållbarhet hotas i framtiden av en nedgång i den ekonomiska tillväxten, av differentieringen av kommunerna och av omfattande investeringsbehov på grund av migration och eftersatt underhåll.

I regeringens spetsprojekt och i den fortsatta beredningen av lagförslagen bör särskild vikt fästas vid att åtgärderna inte försvagar den kommunala ekonomins möjligheter att uppnå regeringens mål för det strukturella saldot i planen för de offentliga finanserna. Den kommunala ekonomin får inte belastas med merkostnader till exempel på grund av omläggningen av yrkesutbildningen på andra stadiet, de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik eller transportbalken. Finansieringen av beredningsarbetet för vård- och landskapsreformen får inte tas kommunernas kassa.

Finansieringsprincipen måste uppfyllas fortlöpande också i kommunernas övriga basservice. Det är till exempel mycket bekymmersamt att de kalkylerade ersättningarna för integration av invandrare som fastställdes år 1993 inte höjts mer än två gånger.  Kommunernas kostnader för socialväsendet har under åren 1993–2016 stigit med 78,1 %. För att ersättningsnivån ska motsvara kostnadsökningen inom socialväsendet efter 1993, borde de kalkylerade ersättningarna för barn under 7 år vara 3 384 euro per år istället för nuvarande 2 300 euro.