Resultatet från budget- och ekonomiplanenkäten

Inför regeringens ramförhandlingar på våren är det viktigt att ha aktuell information om läget och framtidsutsikterna för den kommunala ekonomin. För drygt ett år sedan genomförde Statistikcentralen på uppdrag av Finansministeriet en enkät om budgetarna för 2015 och ekonomiplanerna för 2016–2017. Samma enkät har genomförts på nytt om budgetarna 2016 och ekonomiplanerna 2017–2018, den här gången av Taloustutkimus Oy.

​Särskilt i det första skedet av enkäten var det problem med det tekniska genomförandet, och behandlingen av vissa interna poster var oklar för dem som besvarade enkäten.

Enkäten besvarades av sammanlagt 222 fastlandskommuner, vars invånare utgör 88 procent av fastlandsbefolkningen. Av samkommunerna svarade 77 av 138. Svarsprocenten blev alltså inte lika hög som tidigare. I fråga om sammandragen och till exempel skatteinkomsterna har de som besvarat enkäten varit tvungna att delvis använda Kommunförbundets uppskattningar.

Resultaten av enkäten ger ändå en bra bild av situationen år 2015 och budgetåret 2016. Kommunernas och samkommunernas uppskattningar på längre sikt kan karakteriseras som försiktiga.

Kommunerna verkar vara mycket restriktiva med att höja sina skattesatser. Också verksamhetsinkomsternas utveckling har uppskattats bli mycket måttlig under den prognostiserade perioden. I år beräknas verksamhetsutgifterna växa med två procent, för de övriga åren är uppskattningarna betydligt lägre. I fråga om år 2017 ser man tydligt att överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA har en stor inverkan på kommunernas understöd och statsandelar.

Av svaren att döma kommer kommunernas och samkommunernas verksamhetsbidrag år 2018 att ha försvagats med cirka 700 miljoner euro jämfört med 2015. Också årsbidraget uppskattas krympa med cirka 300 miljoner euro. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som beskriver kommunernas finansiella balans, kommer enligt svaren att försvagas i år, men därefter börja balanseras. 

I programmet för kommunernas ekonomi är utvecklingsprognosen för 2015–2018 betydligt mer pessimistisk än kommunernas uppskattningar. Finansministeriets uppskattning är en hållbarhetsberäkning som inte beaktar kommunernas egna sparåtgärder eller till exempel höjningar av inkomstskattesatserna.