Skatteinkomsterna utveckling, skatteprognosfilen och förändringar till följd av landskapsreformen

Konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader har uppskattats minska intäkterna från kommunalskatten med över 600 miljoner euro år 2017. Enligt prognosen i det nya kommunekonomiprogrammet kommer kommunalskatteintäkterna att bli 1,9 % mindre år 2017 än i fjol. Också samfundsskatteintäkterna uppskattas bli en aning mindre än år 2016, men fastighetsskatten beräknas öka med i genomsnitt 6,6 procent till följd av höjningen av de nedre gränserna för fastighetsskattesatserna. I sin helhet förutspås kommunernas skatteinkomster minska med 1,1 procent i år, men öka med 2,8 procent år 2018. Vid ramförhandlingarna fattades det inga beslut om beskattningen 2018, utan de besluten sköts upp till höstens budgetmangling. Vid förhandlingarna behandlades skattelättnader som också gäller kommunalskatten. Utan dessa skattelättnader skulle förändringarna i anknytning till konkurrenskraftsavtalet skärpa beskattningen för 2018, vilket strider mot regeringens riktlinjer.

Skatteutfallet i början och slutet av året

I januari–februari ledde problemen med Skatteförvaltningens systemändring till att en del av januariredovisningarna sköts upp till februari. I februari korrigerades redovisningarna alltså till denna del, men till övriga delar blev redovisningarna lite mindre än väntat då förskottskompletteringarna inte nådde fjolårets nivå.

Redovisningarna i april var en positiv överraskning för kommunalskattens del, men den oväntade tillväxten berodde på att förskottsinnehållningarna på aktieutdelningar och ränteutgifter vuxit kraftigt och att kvarskatterna och förskottskompletteringarna blev större än i fjol. Förskottsinnehållningarna på löner var i april 0,8 procent lägre än i fjol.

Under de följande månaderna väntas förskottsinnehållningarna på förvärvsinkomster fortsätta utvecklas i negativ riktning. Förskottsinnehållningarna på aktieutdelningar kan ändå höja utfallet i maj. Under sommarmånaderna kommer nedskärningen av semesterpenningarna i offentliga sektorn att synas i form av mindre förskottsinnehållningar.

Justeringarna av kommungruppens andelar i slutet av året förutspås i detta skede bli en aning negativa, men prognoserna kommer till denna del att preciseras i juni, då Skatteförvaltningen publicerar sina första förhandsuppgifter om beskattningen 2016. Enligt den statistik över inkomstutvecklingen som Skatteförvaltningen publicerat växte löneinkomsterna ifjol en aning mer än vad de tidigare prognoserna utvisat.

Uppdaterade skatteprognosfiler och beaktande av vård- och landskapsreformen i prognoserna

Kommunförbundet har publicerat en uppdaterad skatteprognosfil 3.5.2017. Från och med maj publiceras två parallella versioner av prognosen. Den ena versionen motsvarar nuläget och i den andra prognosen har förslagen till ändringar i skattegrunderna enligt regeringspropositionen om vård och landskapsreformen RP 15/2017 beaktats från och med år 2019. Utgående från bägge prognoserna görs det också kommunspecifika skatteprognosfiler för beställarna.

I den version som beaktar vård- och landskapsreformen är de viktigaste förändringarna jämfört med nuläget att kommunalskattesatserna för år 2019 sänks med 12,47 procentenheter jämfört med år 2018 och att kommunernas andel av samfundsskatten skärs ner med 10,54 procentenheter. Andra förändringar är att skatteavdragen till största delen överförs till statsbeskattningen, att invalidavdraget slopas och att pensionsavdraget i kommunalbeskattningen minskar.

Det är värt att lägga märke till att det år 2019 sker en större nedgång i de debiterade skatterna än i de influtna skatteinkomsterna. För kommunalskattens del uppskattas de debiterade skatterna minska med 11,3 miljarder euro, medan de influtna kommunalskatterna uppskattas minska med bara 10,4 miljarder. Skillnaden på knappt 900 miljoner euro beror på att en betydande del av kommunernas skatteutfall år 2019 fortfarande kommer att bestå av skatter från tidigare år, vilka debiterats enligt högre kommunalskattesatser. Fenomenet syns i mindre skala i samfundsskatten, där skatteutfallet förblir ungefär 100 miljoner större än vad nedskärningen av kommunernas samfundsskatteandelar skulle antyda. Prognosen för skatteutfallet 2019 är därför väldigt positiv i förhållande till de kostnader som kvarstår hos kommunerna. 

Bägge versionerna av skatteprognosfilen finns på kommunforbundet.fi:

https://www.kommunforbundet.fi/sakkunnigtjanster/skatteprognoser-skatteprognosfil