Sommargästerna med i utvecklingen av kommunens verksamhet

​Sommargästerna som uppgår till cirka 2 miljoner har en viktig roll när det gäller att främja livskraften i stugkommunen. I flera kommuner finns det fler sommarstugor än permanenta invånare. Fritidsbebyggelsen har omfattande effekter på ekonomin på regional nivå. Enligt stugbarometern år 2016 användes sammanlagt cirka 6,2 miljarder euro på stugliv år 2014 och sysselsättningseffekten var cirka 60 000 arbetstillfällen.

Huvudsakligen forum, kommittéer och enkäter

Den vanligaste metoden som kommunerna använder i syfte att engagera fritidsinvånarna i utvecklingen av verksamheten är att ordna diskussioner och forum. Temana varierar mellan situationen i ortens vattendrag, båtplatser och vägar, avfallshantering, sommarevenemang, gemensam verksamhet för byar och sommargäster. Enligt stugbarometern 2016 ordnas evenemang av det här slaget i cirka hundra kommuner.

Enligt Kommunförbundets uppgifter fanns det år 2013 stugägarkommittéer eller motsvarande i åtminstone 16 kommuner på olika håll i Finland. Kommittéernas huvudsakliga uppgifter går ut på att förbättra informationsgången mellan fritidsinvånarna, kommunorganisationen, byaföreningarna och företagen samt att ta initiativ i frågor som stuginvånarna anser att är viktiga. En del kommittéer har också som uppgift att tillsammans med kommunen  utveckla bland annat tjänster som hänför sig till fritidsboendet speciellt när det gäller kultur och idrott.

Huvudavsikten med enkäter som riktas till sommargäster är i allmänhet att kartlägga hur nöjda sommargästerna är med de kommunala tjänsterna och med sommarboendet. Resultaten har använts i utvecklingsarbetet och dessutom i kommunal marknadsföring och kommunikation. Enligt flera enkätresultat framstår hälsovårdstjänsterna och avfallshanteringen som de viktigaste offentliga tjänsterna.

Ytterligare erbjuder olika nätverk och sammanslutningar informella möjligheter att delta. De finns på fysiska torg och på webben.