Språket har betydelse för integreringen

Temat för det femte parallellseminariet under Demokratidagen var Osallistava kotouttaminen – välineinä selkokieli ja visualisointi (Inkluderande integrering – med hjälp av klarspråk och visualisering). Under seminariet behandlades språket som är en mycket viktig del av integreringen, påverkan och att bli hörd. Vi fick också höra hur sysselsättningen och integreringen stöds på lokal nivå.

Föreläsare var Ulla Tiililä, expert vid Institutet för de inhemska språken, Salla Kurhila, lektor i det finska språket och den finska kulturen vid Helsingfors universitet, Liselott Sundbäck, svensk invandrarkoordinator vid Kommunförbundet, Abdulkadir Hashi, ordförande för Tammerfors stads invandrarråd och Mahmoud Machaal, medlem samt Anni Kääriäinen, regionchef för Esbo stads bibliotekstjänster och Jaakko Tiinanen, planerare. Ordförande var Johanna Selkee, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Myndighetsspråket - en kanal eller ett hinder för integreringen?

Ulla Tiililä öppnade parallellseminariet med att säga att vi fortfarande har förhållandevis bra offentlig service i Finland. Flera tjänster nås ändå via en byråkratisk process. Innan det går att anlita en tjänst måste den letas fram och myndigheten ska fatta beslut om saken: man behöver texter, använder språket och detta språk kan i sig bli antingen ett hinder för integreringen eller sänka trösklar.

Ämnet ledde till att man diskuterade om det går att få jobb i Finland utan att kunna läsa och skriva korrekt. Språkkunskap består av mycket annat än förmågan att läsa och skriva, men nuförtiden klarar man sig inte nödvändigtvis i arbetslivet utan den förmågan.

Att använda och lära sig språk i arbetslivet

Salla Kurhila presenterade forskningsprojektet Suomi toisena kielenä ja tilanteinen oppiminen (Finska som andra språk och situationsbetingad inlärning) och hur språkkunskap nås enligt dagens uppfattning.

Autentiska situationer för språkanvändning måste fås med i inlärningen; katederundervisning är bara en av många metoder. Man kom fram till att finskspråkiga måste tåla olika varianter av finska och att icke-finskspråkiga personer måste ges plats bland dem som yttrar sig.

Är det möjligt att integreras på svenska?

Finlands officiella tvåspråkighet gör att det i tvåspråkiga kommuner är möjligt att bli integrerad också på svenska. Liselott Sundbäck presenterade möjligheter och utmaningar när det gäller integrering på svenska.

Enligt lagen har invandrarna rätt att välja på vilket språk de integreras. De som bor på ett svenskspråkigt område men har integrerats på finska känner sig inte nödvändigtvis hemmastadda då samhället omkring dem är svenskspråkigt. Tvåspråkig integrering kunde vara ett mer fungerande koncept på sådana områden.

Solveig Arle från LL-center som stod i programmet kunde inte delta och därför gav Sundbäck en kort presentation av LL-center efter sitt eget inlägg.

Inkluderande integrering

För invandrare är invandrarrådet en bra plattform för att lära sig om det finska demokratisystemet, delaktighet och påverkan. Det har redan tillsatts invandrarråd i en del kommuner där man behandlar, lyssnar på och sammanställer invandrarrelaterade ärenden.

Abdulkadir Hashi berättade att invandrarrådet har varit en del av det allmänna systemet för delaktighet i Tammerfors sedan år 2007. Också Hashi underströk att ett tydligt språk och klarspråk är grundläggande med tanke på en lyckad integrering.

Mahmoud Machaal belyste i sitt erfarenhetsbaserade inlägg vilka problem han mött som invandrare.  Sällan lyfter man fram det positiva i hans libanesiska kultur och alltför ofta talar man om hemlandet och religionen. Machaal efterlyste ett intresse för att lära känna människan, före religionen och nationaliteten. Han underströk hur viktigt det är att bygga broar, för ytterligheter förorsakar förödelse i samhället.

Case Entresse – anställd och kund på biblioteket

Som avslutning på integreringsseminariet presenterades bibliotekstjänsterna som praktiskt exempel, för som Jaakko Tiinanen sade anlitar invandrarna biblioteken mest av alla fritidstjänster.

Anni Kääriäinen talade om kulturell mångfald i Esbo: Entressebiblioteket som tilldelats Finlandspriset erbjuder personlig service, bygger samhörighet och satsar både på fysisk och kulturell tillgänglighet. Biblioteket introducerar den finländska kulturen och stöder invandraren också när det gäller att uprätthålla det egna språket och den egna kulturen.

Presentationsmaterial

Länkar (på finska) till stordior från det ovan beskrivna seminariet och andra parallellseminarier under Demokratidagen finns på sidan för presentationsmaterial från Kommunförbundets evenemang​.

En videoinspelning av Demokratidagens program före parallellseminarierna finns på adressen kunta.tv​.