Trä främsta energikällan i små värmeverk
Kommunförbundets enkät till 88 anläggningar som producerar eller levererar fjärrvärme besvarades av 39 anläggningar eller knappt 41 procent. Enkäten görs varje år. Värmeverken är huvudsakligen små anläggningar som i stor utsträckning använder inhemska lokala bränslen. Enkäten genomfördes i samarbete med Statistikcentralen.
Av de värmeverk som svarade är 29 helt och hållet kommunägda och fem har kommunal majoritet. Kommunernas egna byggnader utgör en avsevärd del av den uppvärmda byggnadsvolymen, cirka 45 procent.
Träbaserat bränsle täckte 2/3 av energin från små värmeverk
Träets andel av bränslena i värmeproduktionen utgjorde 64 procent, och trä användes vid 33 verk och träpellets användes vid fyra. Flis var det vanligaste träbränslet. Andelen torv var 28 procent, och torv användes vid 12 verk. Så gott som alla behövde olja vid förbrukningstoppar, men på årsnivå var andelen bara 3,8 procent. Andelen naturgas var 1,4 procent. Åtta verk köpte värme av en utomstående leverantör. Då gällde det främst torv, flis eller bark.
De skattefria bränslepriserna i snitt per kubikmeter löst mått (energipris anges inom parentes): stycketorv 20,85 €/i-m3 (14,9 €/MWh), frästorv 12,12 €/i-m3 (13,5 €/MWh) och flis 18,56 €/i-m3 (23,2 €/MWh). Energipriset på träpellets var 34,3 €/MWh.
Det skattepliktiga försäljningspriset på värme var i snitt 81,31 €/MWh. Det genomsnittliga priset är uträknat utifrån de totala försäljningsinkomster som värmeverken uppgett inklusive grundavgifter och förbrukningsavgifter.
Den årliga energimängden som värmeverken producerar varierade mellan 3 000 och 81 000 MWh. Längden på värmedistributionsnätet varierade avsevärt, mellan 1,5 och 47 km. Hos knappt hälften av uppgiftslämnarna utvidgades och reparerades nätet under året. Behovet att reparera nätet ser ut att öka lite.