Utvecklingsprognos för kommunekonomin 2017–2018

I samband med ramförhandlingarna publicerade Finansministeriet 28.4.2017 ett kommunekonomiprogram, där det också ingår en uppdaterad utvecklingsprognos för den kommunala ekonomin 2018–2021.

Utvecklingsprognosen är en hållbarhetsberäkning som beaktar prognoserna för det allmänna ekonomiska läget och befolkningsprognosen. I utvecklingsprognosen beaktas också regeringens åtgärder som gäller den kommunala ekonomin och som ingår i planen för de offentliga finanserna. I prognosen beaktas nu för första gången även vård- och landskapsreformens verkningar i form av tekniska kalkyler. Det innebär att landskapsekonomin har avskilts från de kommunalekonomiska inkomst- och utgiftsprognoserna för år 2019. De uppskattningar som gäller social- och hälsovårdsreformen preciseras när reformen framskrider. Utvecklingsprognosen beaktar inte kommunernas egna anpassningsåtgärder eller höjningarna av kommunalskattesatserna.

I år uppskattas verksamhetsutgifterna minska med 2,1 procent med anledning av konkurrenskraftsavtalet, som inneburit nollinje för lönehöjningar, nedskärningar av semesterpenningarna och minskade arbetskraftskostnader. Lönesumman inom den kommunala ekonomin beräknas minska med 0,4 procent, men de övriga personalutgifterna med rentav 10 procent. Samtidigt minskar också understöden med 24 procent, till följd av att utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överfördes till FPA i början av året.

Konkurrenskraftsavtalet innebär ändå också att kommunernas inkomstbas försvagas. Utöver statsandelsnedskärningarna medför höjningarna av löntagarnas lagstadgade avgifter nämligen större skatteavdrag och därmed sämre skatteunderlag för kommunerna. I år minskar kommunalskatten med cirka 1,7 procent, men fastighetsskatten ökar med 5 procent. Fastighetsskatten höjdes i år med ytterligare 75 miljoner euro, varav 50 miljoner euro är kompensation för det bortfall som de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik innebär för den kommunala ekonomin redan i år. Vid årets ramförhandlingar fattades beslut om att avgifterna för småbarnspedagogik sänks med cirka 70 miljoner euro. I år krymper kommunernas inkomstbas också på grund av att statsandelarna för grundläggande utkomststöd försvinner från verksamhetsintäkterna.

I utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin beräknas årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat hållas på en rätt god nivå i år. Årsbidraget räcker mer än väl till för att täcka avskrivningarna och resultatet blir också i år omkring 800 miljoner euro.

Nettoinvesteringarna inom den kommunala ekonomin ligger på en ovanligt hög nivå och investeringarna väntas fortsätta växa under de närmaste åren. Renoveringsprojekten för att upprätthålla det nuvarande byggnadsbeståndet och det livliga sjukhusbyggandet medför ett ökat tryck på investeringar. Till följd av de växande investeringarna kommer verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i år att minska med cirka 400 miljoner euro och skuldsättningen öka en aning. I slutet av året uppskattas lånestocken växa till 18,7 miljarder euro.

Nästa år beräknas verksamhetsutgifterna öka med 1,5 procent. Lönesumman inom den kommunala ekonomin växer också med 1,5 procent, men de indirekta personalkostnaderna minskar med 1,4 procent till följd av sänkta avgifter. Inköpen beräknas däremot växa stabilt med omkring tre procent.

I utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin uppskattas kommunalskatten växa med drygt två procent nästa år. Också samfundsskatten beräknas öka med över 5 procent och fastighetsskatten med 4,8 procent på grund av de extra höjningarna av fastighetsskatten. Sammanlagt uppskattas skatteinkomsterna enligt utvecklingsprognosen växa med cirka 2,5 procent. Statsandelarna minskar däremot ytterligare. Statsandelarna för driftsekonomin uppskattas minska med 1,4 procent jämför med i år, bland annat på grund av de ökade nedskärningarna enligt konkurrenskraftsavtalet.

Årsbidraget beräknas minska en aning nästa år, men hålla sig i samma storleksklass som i år och täcka avskrivningarna till ungefär 110 procent. Också räkenskapsperiodens resultat väntas bli förhållandevis bra, men 220 miljoner euro sämre än årets prognos. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde försvagas enligt prognosen en aning, eftersom kommunernas och samkommunernas investeringar ökar nästa år. I slutet av år 2018 uppskattas kommunernas och samkommunernas lånestock växa till 19,5 miljarder euro.