Arbetet med att främja välfärden har börjat konkretiseras i samband med den strukturella omvälvningen i kommunerna. När fullmäktigeperioden byts och kommunstrategierna uppdateras, skapas goda förutsättningar för att tydliggöra välfärdsrollen. Främjandet av välfärden börjar med att stärka delaktigheten och gemenskapen. Delaktighet ses som en motkraft till utslagning. Frågor som gäller livskraft har också ett nära samband med välfärden, i synnerhet stärkandet av sysselsättningen. Samtidigt finns det en risk för att livskraft och välfärd ses som varandras konkurrenter. Det säger docent Kaija Majoinen och FCG:s ledande konsult Anni Antila i sin undersökning om främjande av välfärd i kommunerna (Hyvinvoinnin edistäminen kunnissa) som är en del av programmet ARTTU2.
- Landskaps och vårdreformen innebär att man måste frångå den gamla uppfattningen om att främjandet av välfärd bara är på social- och hälsovårdens ansvar. Främjandet av välfärden bör alltså anammas som en gemensam uppgift för alla kommunens verksamhetsområden. Än så länge är vi helt i begynnelseskedet. Samtidigt ökar behovet av en tvärsektoriell kunskapsledning , påpekar forskarna.
- Främjandet av välfärden framstår som en mångdimensionell bådeoch-verksamhet. Den utmanar både kommunorganisationen och kommungemenskapen till att förnya sitt sätt att arbeta. De utmaningar som är förknippade med välfärden och dess avigsida illamåendet är så komplexa att de samtidigt förutsätter både handling här och nu och långsiktig utveckling. Exempelvis beslut som gäller planläggningen av ett område påverkar årtionden framåt i tiden.
Kommunerna är aktivt på gång med uppgiften att främja välfärden. Uppgiften tacklas från två olika håll: De strategier som är under beredning ger ramar för och fastställer målsättningarna i främjandet av välfärden. Olika projekt som involverar flera aktörer samt flexibla försök upplevs som goda metoder för att nå resultat.
Enligt undersökningen upplever de kommunala beslutsfattarna frågor som gäller hur kontaktytan mellan kommunen och landskapet fungerar samt de ekonomiska resurserna som de största utmaningarna. Källor till potentiella möjligheter sågs främst i ett fungerande samarbete och uppbyggande av partnerskap med tredje sektorn samt i den lokala kulturen.
I undersökningen Hyvinvoinnin edistäminen kunnissa - sisältö, mahdollisuudet ja haasteet studeras förändringen i kommunens roll sett ur välfärdsfrämjandets synvinkel. I undersökningen besvaras bland annat följande frågor: Vilka ärenden verkar ingå i uppgiften att främja välfärden denna fullmäktigeperiod? Vilka utmaningar och möjligheter ser kommunledningen i arbetet med att främja välfärden?
Materialet i forskningsrapporten består av de öppna svar som getts i enkäten Realtidsbarometern, som skickats till den förtroendevalda ledningen och till ledande tjänsteinnehavare i alla de 40 kommuner som deltar i programmet ARTTU2, samt av djupgående kvalitativt material från sex av de medverkande kommunerna (Hollola, S:t Michel, Sibbo, Säkylä, Tammerfors och Åbo).
Den andra delen av undersökningshelheten, som blir klar i början av våren 2018, fokuserar på välfärdsfrågor ur ledningens perspektiv.
Figur. Centrala iakttagelser i undersökningen om främjande av välfärd i kommunerna
Närmare upplysningar:
Docent Kaija Majoinen, tfn 0500 811 239, e-post: kaija.majoinen(at)outlook.com
Ledande konsult Anni Antila, tfn 050 406 3540, e-post: anni.antila(at)fcg.fi
Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom, Programmet ARTTU2, tfn 050 337 5634, e-post: marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi
Forskningsprogram för utvärdering av genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014–2018.
Uutta ARTTU2-ohjelmasta nro 12/2017. Kirjoittanut: Kaija Majoinen & Anni Antila