Vattentjänstverkens ekonomiska verksamhetsförutsättningar måste stärkas

Finland vill fortsätta som ett föregångsland inom vattentjänster även på 2020-talet. Enligt den nyligen utkomna utredningen kräver detta att vattentjänsteverken får bättre ekonomiska verksamhetsförutsättningar. Vidare ska man ta vara på de möjligheter som ny teknik medför och allt starkare koppla samman utvecklingen av vattentjänstverkens tjänster med samhällsutvecklingen och den avrinningsområdesbaserade planeringen.

Riktlinjerna för vattentjänster 2020 tar upp vattentjänsternas förändringstrender, viktigaste problem och hot samt nya möjligheter. Enligt experterna finns det följande behov av utveckling inom vattentjänsterna:

1. ökning av vattentjänstverkens resurser
2. stärkande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten och kunnandet
3. stärkande av avrinningsområdesbaserat tänkande i planeringen
4. starkare sammankoppling av vattentjänsterna med bioekonomi och cirkulär ekonomi
5. vattentjänstområdets internationella samarbete

Utredningen ger vid handen att man kan förbättra vattentjänstverkens ekonomi bl.a. genom att öka storleken på verken, vilket sker genom sammanslagningar, eller genom att säkerställa resurserna i samarbete. Utan tillräckliga resurser är det inte möjligt att sköta reparationsskulder, förbereda sig för exceptionella situationer eller delta i utvecklingsarbetet.

Den tidigare utvärderingen av utvecklingen av vattentjänsterna gjordes för över tio år sen. Många av de ändringsfaktorer som man identifierade år 2006, t.ex. förändringar i områdes- och befolkningsstrukturen, strängare lagstiftningsmässiga krav och större reparationsskulder för underjordiska nät, inverkar fortfarande på förutsättningarna för att ordna vattentjänster. Till följd av klimatförändringen hotas vattentjänsterna också av allt kraftigare extrema väderhändelser.

Det finns en global efterfrågan på lösningar som sparar vatten och energi och cirkulerar näringsämnen, vilket skapar ny affärsverksamhet inom vattentjänsterna. De innovationsprojekt som redan realiserats har handlat om att återvinna värme ur avloppsvatten och producera nya näringscirkulerande produkter, t.ex. gödselfabrikat ur slam.

Utredningen, som beställdes av jord- och skogsbruksministeriet, togs fram av Planpoint Oy. Även representanter för miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Kommunförbundet och Vattenverksföreningen styrde arbetet.

Utredningen finns att få på jord- och skogsbruksministeriets webbsida . Tryckta versioner kan beställas på Vattenverksföreningens e-butik.

Ytterligare information:

• Katri Vasama, vattenöverinspektör, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 16 2241, katri.vasama(at)mmm.fi
• Jarkko Rapala, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 16 3315, jarkko.rapala(at)stm.fi
• Ari Kangas, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 340, ari.kangas(at)ym.fi
• Paavo Taipale, samhällsteknisk chef, Kommunförbundet, tfn 09 771 2559, paavo.taipale(at)kuntaliitto.fi
• Osmo Seppälä, verkställande direktör, Vattenverksföreningen, tfn 09 8689 0122, osmo.seppala(at)vvy.fi
•