Budgetförhandlingarna innebar inga överraskningar för kommunerna

Juha Sipiläs regerings sista budgetförhandlingar fokuserade som väntat på olika sätt att främja sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten samt på skattefrågor. Slutresultatet av förhandlingarna innebar inga större ändringar i riktlinjerna för beredningen av budgetförslaget för 2019. Det var främst Arbetslöshetsförsäkringsfondens förslag om en sänkning av arbetstagarens och arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgifter som utgjorde en överraskningsfaktor i redan i inledningsskedet av förhandlingarna. Detta påverkade också dimensioneringen av regeringens förslag om skattelättnader.

I budgetförhandlingarna ingick en skattelättnad på sammanlagt 130 miljoner euro för låginkomsttagare, vilket innebär en ökning av grundavdraget, arbetsinkomstavdraget samt pensionsinkomstavdraget i stats- och kommunalbeskattningen. Dessutom har det redan tidigare fastslagits att grunderna för förvärvsinkomstskatten ska indexjusteras för att förhindra att beskattningen automatiskt stramas åt. Förslagen minskar kommunalskatten nästa år, men de förlorade skatteintäkterna på grund av ändringarna kompenseras kommunerna via statsandelarna. De exakta beloppen av skattekompensationen offentliggörs 17.9 i samband med budgetmaterialet och kommunekonomiprogrammet.

Kommunförbundet har kraftigt kritiserat beslutet om att den icke-öronmärkta statsandelsfinansieringen till kommunerna ska skäras ner nästa år till följd av systemet med understöd för digitaliseringen i kommunerna. I budgetförhandlingarna beslöt man sig för att skära ner statsandelsfinansieringen för detta ändamål från 40 miljoner till 30 miljoner euro. Närmare detaljer om understödssystemet kommer på hösten då beredningen framskrider.

I budgetförhandlingarna fattades det inte några beslut om en fortsättning på de lyckade regionala sysselsättningsförsöken som förenat kommunernas och statens resurser inom arbets- och näringsförvaltningen. Försöken ser alltså ut att upphöra före årets slut.  Regeringens mål är att ta i bruk bästa praxis från de här sysselsättningsförsöken i pilotförsök för tillväxttjänster, bland annat genom en alliansmodell.

De exakta beloppen av de verkningar som statens budgetförslag 2019 har för kommunsektorn framgår av statens budgetproposition som offentliggörs 17.9 och av kommunekonomiprogrammet. På basis av vårens kommunekonomiprogram, Finansministeriets budgetproposition 2019 och budgetförhandlingarna står det ändå klart att en rad åtgärder som försvagar den kommunala ekonomin är att vänta nästa år. De mest betydande åtgärderna är justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och frysningen av statsandelsindexet.

Det blir en utmanande uppgift för kommunerna att göra upp budgeten för nästa år, eftersom kommunalskatteintäkterna under innevarande år kommer att vara på minus på grund av exceptionellt stora skatteåterbäringar och minskade statsandelar till följd av statens åtgärder. Att dämpa utgiftstrycket är än en gång av största vikt i balanseringen av budgeten.