Det är skäl att precisera kommunkoncernens anvisningar

Det finns skäl för kommunerna att precisera målen och anvisningarna för sina koncernsammanslutningar, säger professor emeritus Pentti Meklin vid Tammerfors universitet.  

Kommunförbundet har inom sitt forskningsprogram ARTTU2 publicerat en forskningsrapport av Meklin, där styrningen av kommunkoncernerna granskas både teoretiskt och konkret i ljuset av budgetmålen.  Rapporten Tavoitteet kuntakonsernin kokonaisedun osoittajana (Mål som indikator på kommunkoncernens fördel som helhet) granskar i synnerhet de 40 kommuner som ingår i forskningsprogrammet ARTTU2. (Rapporten finns på finska). 

Kommunkoncernernas dottersammanslutningar utgör verksamhetsmässigt en mängd olika slags enheter. De som anlitar enheternas tjänster varierar, och likaså finansiärerna. Bland kunder och finansiärer kan finnas kommuninvånare och medborgare, företag och organisationer, kommunerna själva eller staten.  

Enligt kommunallagen ska koncernledningen i styrningen av dottersammanslutningarna beakta kommunkoncernens fördel som helhet. I lagens beredningshandlingar konstateras dock att det är svårt att definiera vad kommunkoncernens fördel som helhet inbegriper. 

Varför äger kommunen dottersammanslutningar?

I undersökningen dryftas varför kommunen äger dottersammanslutningar eller medverkar i dem, och hur ägandeförhållandet uppstår. Till skillnad från marknadssektorn är kommunerna i grunden inte investerande ägare som väntar sig en avkastning på sin placering. Kommunerna står vanligen som ägare för att dottersammanslutningarna är ett sätt att sköta kommunens uppgifter, dvs. att tillhandahålla tjänster och främja kommunens livskraft. Koncernens fördel som helhet skulle då innebära att man lyckas i de enskilda uppgifterna som stöd för livskraften. En i detta fall motstridig och förbryllande iakttagelse är dock att de flesta kommunägda bolag i sin bolagsordning inte har specificerat bolagets syfte, varvid det kommunägda bolagets syfte enligt aktiebolagslagens grundantagande är att sträva efter vinst. Innebörden av kommunkoncernens fördel som helhet borde framgå i dessa: kommunstrategin, koncerndirektivet, budgetmålen och anvisningarna för kommunens representanter.  

Målsättningarna ter sig mycket varierande

I rapporten granskas de budgetmål som kommunerna i ARTTU2 har satt upp för sina dottersammanslutningar. Det uppstår en mycket varierande bild av målsättningarna enligt flera olika kriterier.  För många kommuners del förblir förväntningarna på dottersammanslutningarna oklara. Å andra sidan kan det hända att dottersammanslutningarna agerar enligt vad som är till fördel för kommunkoncernen som helhet utan uttryckligen utskrivna mål.  

Undersökningen bekräftar uppfattningen att kommunerna har skäl att i sin roll som ägare sätta sig in i dottersammanslutningarnas verksamhet och styrningen av dem i synnerhet när verksamhetsmiljön förändras. Betydande förändringar håller på att ske till följd av landskaps- och vårdreformen och också när det gäller till exempel anordnandet av yrkesutbildning.

Rapport: Pentti Meklin: Tavoitteet kuntakonsernin kokonaisedun osoittajana. Teoriaa ja havaintoja ARTTU2-tutkimuskunnista. Uutta ARTTU2-ohjelmasta nro 8/2018. http://shop.kunnat.net/product_details.php?p=3517

Närmare upplysningar:

Pentti Meklin, professor emeritus, pentti.meklin(at)uta.fi, tfn 050 564 2595

Om forskningsprogrammet ARTTU2: Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634, e-post: marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi