Flexibla utbildningsvägar och kompetens genom samarbete mellan flera utbildningsformer

I Kommunförbundets undervisnings- och kulturenhets nätverk diskuterade man under den gångna veckan möjligheterna att öka samarbetet mellan olika utbildningsformer och utbildningsstadier.  I bakgrunden finns de stora omvärldstrenderna som påverkar kommunen: befolkningsutvecklingen, förändringarna i arbetslivet och samhället samt kraven på kompetens. I takt med att befolkningen åldras blir åldersklasserna mindre och antalet personer i arbetsför ålder minskar. Samtidigt blir befolkningen allt mer mångkulturell i synnerhet i de stora städerna. Arbetslivet kräver kontinuerligt lärande och utbildningssystemet bör kunna möta denna utmaning.

Kommunerna är mycket olika och differentieras allt mer. Det behövs nya lösningar för att trygga tillgången till utbildning på olika håll i landet. Går det att finna nya ekonomiskt hållbara samarbetsformer som skulle göra det möjligt att tillhandahålla mångsidiga och flexibla utbildningstjänster för kommuninvånarna och samtidigt tillgodose arbetslivets kompetensbehov?

Frågan diskuterades i en workshop 27.11.2018 där Kommunförbundets nätverk för yrkesutbildning, gymnasieutbildning och medborgarinstitut deltog. Ett ökat samarbete mellan utbildningsformerna och läroanstalterna skulle underlättas om man hade en gemensam förvaltning, gemensamma lokaler, campusområden och lärare. Som en möjlighet nämndes att de studerande skulle kunna välja kurser bland utbudet inom alla utbildningsformer.  Genom distans- och nätundervisning skulle valmöjligheterna öka för studerande i glesbygdsområden. Det största hindret för samarbete ansågs vara att finansieringen styrs till de olika typerna av läroanstalter via deras egna kanaler. För att möjliggöra och stödja samarbetet behöver finansierings- och lönesystemet förenhetligas, men man konstaterade att det också finns murar att riva när det gäller attityderna.  Det är dags att flytta fokus från institutionerna till de studerandes behov.

Nätverksmötet avslutades med ett inlägg av ordförande Anssi Tuominen, direktör för Kajana stads utbildningsaffärsverk: Samarbetet mellan olika utbildningsformer förutsätter i synnerhet respekt och uppskattning mellan parterna, vilket också gäller debattkulturen i samhället på ett bredare plan. Det pratas mycket om hur världen förändras, men vi måste också inse att alla förändringar inte sker i samma takt och att en del av förändringarna sker mycket långsamt. De grundläggande värderingarna som bestått i århundraden håller säkert också i fortsättningen och växelverkan mellan människor kommer att bli allt viktigare. Ofta är vi rädda för att göra fel inom undervisningssektorn, men vi måste komma i håg att felens halveringstid också säkert har förkortats. Vi måste våga vara modiga och lyfta fram allas styrkor.

Samma frågor behandlades också i nätverket för bildningsväsendets sektordirektörer 29.11. Sektordirektörerna betonade finansieringens och lönesystemets roll för ett ökat samarbete.  Flexibla utbildningsvägar och ökad kompetens kunde nås genom moduler inom olika utbildningsformer som kunde kombineras till så kallade hybridexamina eller avläggas i delar enligt eget behov.  Kompetens kunde i högre grad vara en grund för avläggande av examen.  Ett sådant system kunde skapa utbildningsvägar för invandrare och trygga utbildningsmöjligheterna i glesbygdsområden.  Man funderade också på om utmaningarna när det gäller tillgången till utbildning kunde lösas genom att vidareutveckla en verksamhetsmodell med e-skola. Det skulle göra det möjligt att ta del av undervisning i en virtuell miljö som e-kurser, men också i form av distansundervisning i realtid.  

Ordföranden för bildningsväsendets nätverk för sektordirektörer, Timo Jalonen från Åbo stad kommenterade frågan så här: Lönesystemet i olika delar i UKTA bör förenhetligas i situationer där lärarens timmar sammanställs från olika skolformer. Det är inte klart hur tjänsteförhållandets villkor bildas om läraren undervisar i gymnasiet, i yrkesläroanstalt och medborgarinstitut samtidigt. Utbildningen skulle bli mer flexibel om studentexamen kunde baseras på fristående examina. Merparten av dem som tänker avlägga examen skulle fortfarande gå i gymnasiet, men det kunde finnas alternativ också på annat håll. Väldigt många lär sig två språk i redan hemma. Det skulle förstås vara fint med en mer flexibel finansieringsmodell som tog bättre hänsyn till olika hybridstudier, men det borde gå att avtala om detta också lokalt. På kommunnivå är utbildningsanordnarna i regel inte fler än att de ryms i en personbil, så några omfattande förhandlingar behövs inte.

Via nätverken kom det fram viktiga frågor för det fortsatta arbetet. Nu utreder Kommunförbundet hur det ökade samarbetet mellan olika utbildningsformer kan främjas för att säkerställa tillgången till utbildning och kompetent arbetskraft.

I nätverket för sektordirektörer medverkade bland annat Nina Lehtinen, bildningsdirektör i Lempäälä, Tuija Willberg, direktör för fostrans- och undervisningsväsendet i Villmanstrand, Hilding Mattsson, bildningsdirektör i Borgå och Tiina Granqvist, serviceområdesdirektör i Lahtis.