Kommunerna bör få fler verktyg för att bekämpa klimatförändringen och bygga hållbara samhällen och en bra livsmiljö

Kommunförbundets styrelse godkände på sitt sammanträde 18.10.2018 förbundets mål för regeringsprogrammet under riksdagsperioden 2019–2023. Förbundet kommer att ompröva sina mål när det blir klart hur landskaps- och vårdreformen framskrider.

Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet fokuserar på att ta fram de väsentliga utgångspunkter som säkerställer att kommunerna och städerna har förutsättningar att utföra sitt arbete. Klimatförändringen, förändringarna i arbetslivet, digitaliseringen och delningsekonomin ställer krav på kommunernas verksamhetsmiljö, skattesystemet och finansieringen av hela den offentliga sektorn.

I de mål som gäller den byggda miljön betonas revideringen av markanvändnings- och bygglagen, stadspolitiken, trafikpolitiken och organiseringen av kollektivtrafiken, hanteringen av det eftersatta underhållet av kommunal infrastruktur samt klimatanpassning och stävjande av klimatförändringen.

I totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen måste man trygga kommunernas rätt till självständiga val i markpolitiken, planläggningen och utarbetandet av program för genomförandet. Kommunernas planläggningsmonopol bör kvarstå. Kommunerna bör ha möjlighet att organisera uppgifterna inom planeringen av markanvändningen, genomförandet och styrningen av byggandet på det sätt de vill.

Stadsregionernas möjligheter till för en övergripande utveckling av kollektivtrafiksystemet och finansieringsbasen för detta bör tryggas. För samordning av markanvändningen, boendet och trafiken bör statens och stadsregionernas MBT-avtal utvecklas till ett starkare samarbetsinstrument och staten måste vara beredd att utvidga avtalen till att gälla nya regioner. Regeringen bör skapa förutsättningar för hållbart boende till rimligt pris med beaktande av de olika behoven i olika delar av landet.

Långsiktigheten i de trafikpolitiska lösningarna bör utökas med utgångspunkt i utarbetandet av en riksomfattande trafiksystemplan i samarbete med kommunerna. Statens och kommunernas arbetsfördelning bör förtydligas. Staten bör ta på sig ansvaret för finansieringen av trafikinfrastrukturen på det nationella planet. Med principen att ”den som drar nytta betalar” som täckmantel ska man inte skapa en praxis som förutsätter att kommunerna deltar i finansieringen av statens trafikinfrastruktur. Nivån på budgetfinansieringen för statens trafikinfrastruktur bör höjas, finansieringsmodellerna för projekten bör göras mångsidigare och vägavgifter bör göras möjliga genom lagstiftning.

Att förnya den kommunala infrastrukturen (bl.a. vatten- och avloppsnätet, gatunätet och olika lokaler såsom skolor och daghem) och att åtgärda det eftersatta underhållet på flera miljarder euro kräver ett långsiktigt program mellan staten och kommunerna och att detta program finansieras med hjälp av mångsidiga finansieringsmodeller. Lagstiftningen bör också stödja en ekonomiskt och funktionellt hållbar hantering av infrastrukturtillgångar.

Kommunerna behöver bättre förutsättningar att bekämpa klimatförändringen och främja den cirkulära ekonomin. För att kommunernas arbete ska kunna påskyndas måste staten erbjuda bestående stödinstrument och bedriva en konsekvent klimatpolitik, som stöder kommunernas långsiktiga klimatarbete.

Anpassningen till klimatförändringen kräver att uppgifterna, ansvaren och finansieringen klargörs mellan staten, landskapen, kommunerna, företagen och fastighetsägarna. Anpassningsåtgärderna kräver nationell samordning och finansiering.