Kommunerna erbjuder sina invånare allt fler sätt att delta och påverka

Kommuninvånarnas möjligheter att påverka kommunens verksamhet ökar, särskilt genom sociala medier. Enligt Kommunförbundets enkät är olika diskussionsmöten fortfarande den vanligaste formen.

Utöver allmänna diskussionsmöten och hörande kartläggs kommuninvånarnas åsikter också genom hörande av föreningar och organisationer och gemensamt utvecklingsarbete. Andra metoder som kommunerna ofta använder är kund-, användar- och invånarenkäter samt besök på ort och ställe av tjänsteinnehavare och förtroendevalda. Särskilt under förra fullmäktigeperioden blev kommunala diskussionsforum på internet och i sociala medier allmänt.

Bland de nyare sätten att delta är medborgarbudget det som används minst. Medborgarbudgeten har använts av 12 procent av de kommuner som svarade på enkäten (22 kommuner).  Andra mindre använda metoder är rundabordssamtal och  webbfullmäktige.

Figur. Utbredningen av olika sätt att delta och påverka som använts i fastlandskommunerna 2017, % (N=184–191)

Kommunerna erbjuder sina invånare i genomsnitt åtta sätt att delta och påverka 

Kommunerna använder i medeltal åtta olika sätt för att kartlägga kommuninvånarnas åsikter. Användningen beror på kommunens storlek. De minsta använder i genomsnitt sju olika sätt medan de största använder tolv olika sätt i genomsnitt.

Sambandet mellan kommunstorleken och användningen av en viss metod kan dock uppvisa stora skillnader. Variationen i användningen av olika metoder syns inte bara mellan storleksklasserna utan också mellan kommuner inom samma storleksklass. De kommuner som använde flest eller inalles 15 olika sätt att sondera kommuninvånarnas åsikter var Esbo och Tusby.

Respons samlas in per e-post och personligen

E-postrespons och personlig direktrespons är de klart mest populära kanalerna för respons i kommunerna. Nästan alla de kommuner som besvarade enkäten tar emot respons på kommunens webbsidor eller genom sociala medier.

Den kanal som vuxit mest sedan föregående fullmäktigeperiod är respons genom sociala medier.

Utbudet av olika kanaler för sondering av kommuninvånarnas åsikter och för respons är typiskt mer omfattande ju större kommunen är. Detta är förståeligt då avståndet mellan invånarna och beslutsfattarna växer ju större kommunen är, och då behövs utöver de personliga och direkta kontakterna ett mera systematiskt brobyggande mellan kommunen och invånarna.

”I en liten kommun är det enkelt att ge respons personligen också utanför tjänstetid. Tröskeln för att närma sig per e-post är låg. I någon mån har initiativ/respons skickats med formulär via webbplatsen och genom Facebook.” (svar från kommuner med under 2 000 invånare)

I stora städer kommer det så mycket respons att det behövs ett systematiskt grepp i behandlingen och vidareförädlingen av responsdata. Helsingfors stad planerar att öppna en möjlighet för utomstående aktörer att mata in respons i stadens system från deras egna nättjänster via ett öppet gränssnitt. Responsdata kommer i framtiden att utvinnas med hjälp av artificiell intelligens. Om innehållet i och behandlingen av invånarresponsen ges också visuell information.

Kommunförbundet skickade i juni 2018 genom kommunernas registraturer en enkät om kommuninvånarnas delaktighet till alla kommuners förvaltningsdirektörer eller motsvarande. Enkäten besvarades inom utsatt tid före 16.11.2018 av sammanlagt 192 kommuner på fastlandet, svarsprocenten var därmed 65. Enkäten besvarades av ett representativt urval kommuner av olika storlek.

Läs mera:

Information om antalet invånarinitiativ