Kommunernas skatteinkomster utvecklades gynnsamt – Ny skatteprognos från Kommunförbundet

Skatteinkomsterna för 2017 blev en positiv överraskning för kommunerna. Utfallet blev 2,0 procent större än år 2016.  I budgetarna för 2017 uppskattade kommunerna att skatteinkomsterna skulle uppgå till 21,79 miljarder euro (-1,4 %), men utfallet blev 22,55 miljarder.

I budgetarna utgick kommunerna från att kommunalskatten skulle minska jämfört med 2016 främst på grund av konkurrenskraftsavtalet och de anknytande skattesänkningarna. Då ekonomin utvecklades gynnsamt och arbetslösheten minskade snabbare än beräknat blev utfallet ändå på samma nivå som 2016 (+0,1 %). Skatteinkomsternas tillväxt jämfört med 2016 bestod främst av samfundsskatt (+21,5 %, dvs. 330 miljoner euro), och merparten av samfundsskatteintäkternas tillväxt bestod av skatter för skatteåret 2016. Den debiterade samfundsskatten till kommunerna för skatteåret 2016 ökade med drygt 250 miljoner euro mer än vad som förutspåddes när budgetarna gjordes upp. Kommunerna fick de oväntade skatteinkomsterna delvis som förskottskompletteringar på våren och delvis som kvarskatt när beskattningen blev klar hösten 2017. Att utfallet blev större än väntat berodde framför allt på en enskild stor företagsaffär (cirka 210 miljoner euro), så det är fråga om en ökning av engångskaraktär. Intäkterna från fastighetsskatten ökade med 6,3 procent (cirka 100 miljoner euro). Av tillväxten berodde 60 miljoner euro på förändringar i variationsintervallen för fastighetsskattesatserna. Resten berodde på tillväxt i fastighetsbeståndet och skattehöjningar i kommunerna.



De förbättrade ekonomiska prognoserna har höjt också kommunernas skatteprognoser från år 2018 framåt. Finansministeriet förutspår att lönesumman tack vare bättre sysselsättningsläge kommer att växa med 3,0 procent år 2018 och 2,6 procent år 2019. Intäkterna från kommunalskatten förutspås ändå öka bara måttligt (+1,6 %) på grund av de skattelättnader som fastställts för 2018 (-130 miljoner euro) och den genomsnittliga sänkningen av kommunalskattesatsen (-40 miljoner euro).  Den debiterade samfundsskatten förutspås växa rejält år 2018, men utfallet väntas bli på samma nivå som år 2017. Det beror på att de influtna samfundsskatterna år 2017 innehöll ovanligt mycket skatter av engångsnatur från år 2016. De föreslagna höjningarna av fastighetsskatten drogs tillbaka i riksdagen och skattesatserna höjdes bara måttligt. Intäkterna från fastighetsskatten förutspås växa i samma takt som fastigheternas beskattningsvärde (+2,6 %).    



Vad redovisningarna beträffar finns det vissa saker som kommunerna bör beakta. Redovisningarna i januari ökade betydligt (+12,6 %) jämfört med fjolåret. I januari 2017 blev redovisningarna ändå mindre än normalt på grund av Skatteförvaltningens nya system som innebar att en del av skatterna redovisades först i februari. Det blev alltså nu alltså fråga om en återgång till normal nivå för redovisningarna i januari. Trots det väntas redovisningarna i februari totalt sett bli större än år 2017, eftersom samfunden på grund av ändringar i lagstiftningen betalar mer tilläggsförskott från skatteåret 2017 redan i januari. Tidigare har företagen haft räntefri betalningstid för förskottsskatter ända till slutet av april och de betalda skatterna har då redovisats till kommunerna i maj.

I februariredovisningarna införs också en ny fördelningsandel för kommungruppen (62,26 %) i fördelningen av inkomstskatten samt de kommunvisa fördelningsandelarna.

Prognosfilen för hela landets skatteintäkter har uppdaterats på Kommunförbundets webbsidor den 6.2.2018.