Kommunförbundet har studerat kommunernas byggnadstillsyn och miljövård: Sektorsamarbetet ökar
Finlands Kommunförbund sände våren 2017 två separata enkäter om nuläget inom byggnadstillsynens och miljövårdens förvaltning till de ledande byggnadsinspektörerna och de miljövårdsansvariga i kommunerna. Vi bad om uppgifter om hur sektorerna organiserats, deras resurser, verksamhet och behov av utveckling. Enkätresultaten kan användas när sektorerna utvecklas och resurserna bedöms. Enkäten om byggnadstillsynen besvarades av 61 procent och enkäten om miljövården av 43 procent av kommunerna.
Byggnadstillsynen och miljövården verkar ofta i ett nära samarbete inom kommunernas tjänsteinnehavarorganisationer. Utifrån enkäterna har samarbetet mellan byggnadstillsynen och miljövården ökat under de senaste åren både inom tjänsteinnehavarorganisationen och när det gäller organen. Fallen där miljövårdsuppgifterna lyder under samma organ som byggnadstillsynen har mer än fördubblats under de senaste fem åren.
Ungefär 90 procent av byggnadstillsynsorganen kan klassas som en kombinerad nämnd, medan andelen år 2007 var 64 procent. Utöver byggnadstillsyn var den vanligaste uppgiften för kombinerade nämnder att vara miljövårdsmyndighet (73 procent av de kombinerade nämnderna). En fjärdedel av de enheter som besvarade enkäten om byggnadstillsynen hade också planer på ett tätare samarbete mellan miljövård och byggnadstillsyn. Ett annat exempel på att samarbetet mellan närliggande förvaltningar har intensifierats är att nästan en fjärdedel av byggnadstillsynsenheterna och 16 procent av miljövårdsenheterna hade planer på ett tätare samarbete också med planläggningen.
Av kommunerna hade 32 procent planer på att omorganisera byggnadstillsynen, och 16 procent hade planer på att omorganisera miljövården. Det har varit aktuellt med planer på en omorganisering av miljövården särskilt av den orsaken att miljö- och hälsoskyddet som hört till den gemensamma myndighetsenheten håller på att överföras till landskapet.
Ovilja mot att överföra uppgifterna till landskapet
Antalet gemensamma organ för byggnadstillsynen har ökat något under de senaste åren, men i 87 procent av kommunerna sköts byggnadstillsynen fortsättningsvis av den egna kommunen. Inom miljövården är det vanligare med gemensamma organ för flera kommuner: redan nästan hälften av kommunerna (46 %) sköter miljövården i samarbete. Kommunernas gemensamma nämnder med ansvar för miljövården ökade i antal i början av 2000-talet men inte längre under åren 2012-2017. Det som fick miljövårdssamarbetet att ta fart var lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet som trädde i kraft 2009. I och med lagen uppgick många små kommuners miljövårdsenheter i regionala miljöhälsoenheter.
En avsevärd majoritet av de kommunala ledande byggnadsinspektörerna och miljövårdsexperterna (86 % resp. 96 % av uppgiftslämnarna) ansåg inte att landskapet som organisatör av byggnadstillsyns- eller miljövårdsuppgifter vore ett beaktansvärt alternativ. Utgående från svaren verkar det som om man inte vill överföra uppgifter för långt från de övriga lokala sektorerna. Inom byggnadstillsynen tycks det finnas behov av mera kommunalt samarbete, men ur kommunernas synvinkel är samarbetet i allmänhet lättare att organisera på regionnivå än på landskapsnivå.
Personalresurserna har minskat en aning
Utifrån enkäterna kan man bedöma hur sektorernas personalresurser har utvecklats. Resurserna inom byggnadstillsynen har bibehållits mer eller mindre på samma nivå sedan början av 2000-talet. Utifrån enkätsvaren har antalet experter inom byggbranschen bibehållits i de flesta byggnadstillsynsenheter under 2012–2017, men det finns fler enheter där antalet anställda har minskat än enheter där antalet har ökat. Antalet anställda ökade i regel i sådana kommuner där också byggandet tilltog. Personalresurserna inom miljövården minskade under 2012–2017 till uppskattningsvis samma nivå som de låg på år 2005. Det har varit en avig trend, eftersom miljövårdens tjänsteinnehavarenheter samtidigt har fått fler särskilda uppgifter (tillstånds- och tillsynsuppgifter).
Under 2010-talet har en allt större del av byggnadstillsynens verksamhetsutgifter täckts med avgifter enligt taxa. År 2016 täcktes utgifterna i hela landet till 92 procent med avgifter. Men täckningen varierar kraftigt mellan enheter av olika storlek, störst är den i enheter i de största städerna där det också byggs mest. Inom miljövården var täckningen betydligt mindre, i medeltal 20 procent av utgifterna täcktes med avgifter. Störst var täckningen i enheter för 2 000–10 000 invånare och i städer med över 100 000 invånare. Miljövårdsmyndigheten har till uppgift att utveckla och främja verksamheten på många olika sätt, och dessutom ska tillstånds- och tillsynsavgifterna på vissa grunder göras rimligare. Det innebär i praktiken att det är omöjligt att till 100 procent täcka utgifterna med avgifter.
Miljövårdsmyndighetens verksamhet är inte helt oavhängig
En fjärdedel av dem som besvarat miljövårdsenkäten upplevde att tjänsteinnehavare inom miljövården blivit utsatta för påtryckningar i organisationen. I enkäten förklarades inte närmare vad som avses med påtryckning. Nästan en tredjedel upplevde att laglighetsövervakarens oavhängighet ibland varit hotad när organet fattat beslut. Enligt 8 procent händer detta flera gånger om året, enligt 21 procent en gång om året eller mer sällan. Upplevd påtryckning eller oavhängighetsproblem förekommer i kommuner av alla storlekar, men inte i de största städerna. Flera uppgiftslämnare framhöll att problemen i allmänhet gäller konflikter mellan miljövårdsmyndighetens syn och den näringspolitiska synen inom kommunens ledning.
Elektroniska kundtjänstsystem införs
Möjligheten att sköta tillståndsärenden elektroniskt via ett separat system finns hos 55 procent av byggnadstillsynsenheterna år 2017, medan siffran år 2014 var 11 procent. När det gäller tillstånd inom miljövården finns ett elektroniskt kundtjänstsystem hos 14 procent av enheterna. Men ett elektroniskt tillsynssystem finns hos 40 procent av enheterna.
I fråga om utbildningsbehoven upplevdes elektroniska system och digitalisering som det näst viktigaste inom båda sektorerna. Det viktigaste var juridik och lagstiftning. Här önskade byggnadstillsynen mest utbildning om energifrågor, och miljövården mest utbildning om vattenlagen och klimat- och miljöpolitik.