Kommunförbundets inlägg i sysselsättningsdiskussionen fortsätter
De regionala försöken inom arbetskrafts- och företagsservicen har pågått i fem regioner sedan augusti 2017 och Kommunförbundet har under en lång tid arbetat för att försöken ska få en fortsättning, senast i sitt utlåtande till riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott.
I Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 2019–2023 konstaterar förbundet att förfaringssätt bör skapas där kommunernas, de regionala organisationernas och de nationella aktörernas kompetens och resurser förenas för att sysselsätta personer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Det är fråga om ett omfattande åtgärdsprogram som bör bestå av lösningar som främjar arbetskraftens rörlighet, kompetensen, den sociala tryggheten och integrationen.
Sysselsättningsförsöken har gett goda resultat
Försökskommunerna har påförts ansvaret för 44 000 kunder som i huvudsak är långtidsarbetslösa eller personer under 25 år. Av dessa deltar hälften, cirka 22 000 personer, i försöket i Birkaland. I enlighet med målet i försökslagen erbjuder kommunerna de arbetslösa tjänster från ett och samma ställe, till största delen personligen ansikte mot ansikte. En stor del av kunderna kräver långa serviceprocesser och hindren för sysselsättning måste undanröjas innan man kan nå mer permanenta sysselsättningsresultat. De kunder som helt eller delvis har gett upp med jobbsökandet har fått motivation och aktiverats genom servicen med goda resultat och hög kundtillfredsställelse. Också regionernas företagare har hittat försöken och de arbetslösa som deltar i dem.
Frågan om en fortsättning på försöken fram till landskapsreformen har lyfts fram i många repriser. Då reformerna skjuts upp är det inte längre möjligt med en smidig övergång från de här försöken till nya slags pilotförsök för tillväxttjänster inom någon snar framtid. Ingen av de aktuella lagreformerna tryggar en fortsättning på försöken. Om inga specialåtgärder vidtas kommer kunderna att bli tvungna att återigen bli kunder vid arbets- och näringsbyrån och de framgångsrika försöken dras in.
Det förtroende som uppstått inom försöken både bland de arbetssökande och företagarna går till spillo om verksamheten som utvecklats i försöken nu godtyckligt avslutas.
Förberedelserna för utnyttjande av marknadsmekanismerna förutsätter också att man drar nytta av erfarenheterna från de regionala sysselsättningsförsöken på längre sikt. Man bör vara särskilt noggrann med i vilken mån det är ändamålsenligt att överföra beslutanderätten i kundens serviceprocess till privata serviceproducenter. Kundens rättigheter till kompetensutveckling, rehabilitering och sociala tjänster bör tryggas främst i de fall då det behövs annan service för sysselsättning än offentliga arbetskraftstjänster. Det krävs god konkurrenskompetens och beställarkompetens för planeringen och genomförandet av utläggningar av dessa kundgrupper.
Försöken i Birkaland visar att det med utgångspunkt i kommunerna och med ledning kan skapas en sådan plattform som kan dra nytta av enskilda aktörer. Det här sker genom en utveckling av marknaden för köpta tjänster och ett helhetsansvar för kunderna. Försöken som är så centrala för livskraften, tillväxten och sysselsättningen bör få en fortsättning och de goda resultaten bör backas upp, inte avslutas.
Kommunförbundet har i sitt utlåtande till riksdagen och i sin verksamhet (https://www.kommunforbundet.fi/pressmeddelande/2018/kommunforbundets-styrelse-kraver-en-fortsattning-pa-sysselsattningsforsoken) prioriterat arbetet för att sysselsättningsförsöken ska fortgå högt och kräver att försöken får en fortsättning.
Läs bloggen Miksi kuntien työllisyyttä edistävä toiminta ei kelpaa? (på finska): https://www.kuntaliitto.fi/blogi/2018/miksi-kuntien-tyollisyytta-edistava-toiminta-ei-kelpaa