Kommuninvånarna lägger fortfarande fram få invånarinitiativ

Kommunerna i Finland tog år 2017 emot i snitt sju invånarinitiativ. Antalet har hållits mycket stabilt allt sedan år 2005. Ju större kommun, desto fler invånarinitiativ tas det. Antalet varierar mellan två initiativ i kommuner med mindre än 5000 invånare och i snitt 42 initiativ i kommuner med fler än 100 000 invånare. Det finns stora variationer i antalet invånarinitiativ också mellan kommuner som är jämnstora till invånarantalet.

Uppgifterna baserar sig på svar på en enkät som Kommunförbundet genomförde i våras och i början av hösten. Genom enkäten kartlades de möjligheter till delaktighet som kommunerna erbjuder sina invånare och som används och kanalerna för inflytande under innevarande fullmäktigeperiod. Förhandsuppgifterna omfattar svar från 182 kommuner (58,5 %).

Invånarinitiativen gäller oftast tekniska tjänster

Rentav åtta av tio av de kommuner som besvarade enkäten (83 %)  har nämnt tekniska tjänster bland de tre vanligaste initiativområdena. Så har det varit också tidigare år. Näst vanligast bland sektorerna för invånarinitiativ är kultur- och fritidstjänster (44 %) och på tredje plats kommer småbarnspedagogik och undervisning (35 %). Social- och hälsovårdstjänster nämns sällan som föremål för invånarinitiativ.

Många av de initiativ som faller under tekniska tjänster gäller trafiksäkerheten, till exempel byggande av gång- och cykelvägar, farthinder, gatubelysning och parkeringsplatser.  Initiativen har också innehållit önskemål om bland annat hundparker, simhallar, lekplatser och konditionstrappor.

I färre än var femte kommun (17 %) har man också lagt fram initiativ där minst två procent av invånarna är initiativtagare. Då ska initiativet enligt kommunallagen tas upp till behandling i fullmäktige inom sex månader efter att frågan väcktes. Minst initiativ har lagts fram i kommuner med färre än 5 000 invånare (10 %) och flest i kommuner med fler än 100 000 invånare (33 %).

Fyra av tio initiativ har lett till åtgärder

Enligt uppskattningar från kommunerna har i snitt 41 procent av de invånarinitiativ som lämnats in under förra fullmäktigeperioden 2013–2017 lett till konkreta åtgärder för att genomföra förslaget eller föra det vidare. Detta är vanligast i kommuner med färre än 5 000 invånare (47 % av invånarinitiativen) och minst vanligt i kommuner med 20 001–50 000 invånare (30 %). Det finns dock stora variationer mellan kommunerna, också mellan kommuner i samma storleksklass.

Tre av fyra använder den elektroniska tjänsten invånarinitiativ.fi

Av de kommuner som besvarade enkäten anger sig 75 procent använda den elektroniska tjänsten www.invånarinitiativ.fi . Minst används tjänsten i kommuner med mindre än 5 000 invånare, medan den används nästintill genomgående i kommuner med fler än 50 000 invånare.

Kommuninvånarna har lagstadgad initiativrätt sedan 1976

Kommuninvånarnas initiativrätt har en lång historia: den reglerades för första gången redan i 1976 års kommunallag. Invånarinitiativet har traditionellt ansetts vara en finländsk specialitet. Det har till och med kallats för en finländsk innovation. I Sverige infördes initiativrätten i kommunerna 2002 och i Norge 2003.

Fler fullmäktigemotioner än invånarinitiativ

I kommunerna lades det år 2017 fram i genomsnitt 14 fullmäktigemotioner. Precis som när det gäller invånarinitiativ varierar antalet motioner beroende på kommunens storlek. I kommuner med färre än 5 000 invånare väcktes i snitt fem fullmäktigemotioner och i kommuner med fler än 100 000 invånare i snitt 59 motioner år 2017. I enskilda kommuner varierar antalet motioner mellan noll och 105. Flest fullmäktigemotioner läggs fram de år det hålls kommunalval.

Närmare hälften av fullmäktigemotionerna har lett till åtgärder

Enligt uppgift från kommunerna har i snitt 46 procent av de fullmäktigemotioner som väckts under föregående fullmäktigeperiod lett till konkreta åtgärder, oftare i de minsta kommunerna än i de största.

Fullmäktigemotionerna kan i en del kommuner fungera som en kanal för kommuninvånarnas initiativ och önskemål. I de kommuner där det traditionellt läggs fram många invånarinitiativ väcks det också många fullmäktigemotioner.

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi, tfn 050 337 5634

Sirkka-Liisa Piipponen, sakkunnig, sirkka-liisa.piipponen(at)kommunforbundet.fi, tfn 050 448 3366

Mer information på Kommunförbundets webbplats:www.kommunforbundet.fi > Demokrati och förvaltning >  Demokrati och delaktighet >  Kommuninvånarnas delaktighet