Kranskommunerna och centralorterna önskar gemensamma intressebevakningsmål
Nätverket för kranskommuner och Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp sammankom första gången den 5 september 2018 i Kommunernas hus i Helsingfors. Vid mötet framhöll kranskommunerna att de vill samarbeta på ett uppbyggligt sätt med centralorten och hela stadsregionen.
Stadsdirektören i Kangasala, Oskari Auvinen, föreslog att hela nätverket skulle omfatta en gemensam ståndpunkt om ett tätare samarbete med stadsgruppen C21. Kranskommunernas och centralorternas intressebevakningsmål sammanfaller ofta. Bådas intresse är till exempel att kommunernas finansiella ställning ska tryggas, att MBT-avtalsförfarandet ska tryggas, frågor som gäller tillgänglighet och trafik samt teman kring livskraft och sysselsättning.
Förslaget att fördjupa samarbetet kring intressebevakning mellan kranskommunerna och centralorterna vann understöd, och därför fortsätter grupperna att sinsemellan diskutera en gemensam beredning av ärendena. Nätverkens gemensamma ställningstaganden väger tungt, för C21-städerna och kranskommunsnätverkets kommuner har sammanlagt 3,4 miljoner invånare, dvs. nästan 2/3 av landets hela befolkning. Kommunförbundet är den naturliga plattformen för samarbetet, för förbundet samordnar verksamheten i både kranskommunsnätverket och den stadspolitiska arbetsgruppen. I fortsättningen kommer grupperna att sammankomma regelbundet en gång per år.
Det första gemensamma mötet behandlade bland annat minister Berners anförande om regeringens stadspolitik, stadsdirektör Laajalas anförande om stadsregionsamarbetet i Uleåborgsregionen samt utvecklingschef Anne Jarvas rapport om beredningen av revideringen av markanvändnings- och bygglagen.
Läs mera om nätverket för kranskommuner
Nätverket för kranskommuner omfattar 28 kommuner och städer med sammanlagt cirka 470 000 invånare. Syftet är att skapa nationell konkurrenskraft och välfärd och att bygga vidare på dem genom ett starkare samarbete stadsregionerna emellan. Nätverket är en proaktiv intressebevakare som vill klargöra kranskommunernas roll och betydelse på det regionala och nationella planet.
Nätverket består av kommunerna kring Tammerfors: Kangasala, Lempäälä, Nokia, Orivesi, Birkala, Vesilahti och Ylöjärvi; kring Åbo: Aura, S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso och Rusko; kring Uleåborg: Ii, Kempele, Limingo, Muhos och Tyrnävä; kring Jyväskylä: Laukaa och Muurame; kring Kuopio: Leppävirta och Siilinjärvi; kring Lahtis: Asikkala, Heinola, Hollola och Orimattila; kring Joensuu: Kontiolahti och Liperi.
Ordförande för nätverket är Kristiina Hämäläinen, stadsstyrelseordförande i Hollola, ordförande för nätverkets arbetsutskott är Oskari Auvinen, stadsdirektör i Kangasala, och samordnare är Jaana Halonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.
Läs mera om Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp
Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp följer frågor som är aktuella för städernas utveckling och tar ur städernas perspektiv ställning till ärenden som kommer upp i beslutsfattandet inom staten och inom Kommunförbundet. Arbetsgruppen är dessutom ett forum för utbyte av erfarenheter och förmedling av god praxis i frågor som anknyter till ledningen av städer.
Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp består av stadsdirektörerna i de 23 största städerna (över 50 000 invånare). Också städernas sakkunniga deltar i beredningen. Antalet sakkunniga som deltar i arbetet utökas enligt behov med Kommunförbundets sakkunniga inom olika områden. Ordförande för arbetsgruppen är Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen. Sekreterare för arbetsgruppen är Kauko Aronen, chef för stadsforskningen vid Kommunförbundet.