Lagarna om landskaps- och vårdreformen till riksdagens höstsession

Grundlagsutskottets krav på ändringar i valfrihetslagen flyttar fram plenarbehandlingen av lagarna om landskaps- och vårdreformen till hösten 2018.

Från början var det meningen att bland annat landskapslagen, lagen om ordnandet av social- och hälsovården, lagen om landskapens finansiering, lagen om statsandel för kommunal basservice, den s.k. införandelagen och valfrihetslagen skulle godkännas i riksdagen före semestrarna så att lagarna kunde träda i kraft 1.7.2018 och landskapens temporära förvaltningar inleda sin verksamhet. Likaså var det meningen att lagpaket II med landskapslagen, tillväxttjänstlagen och landsvägslagen skulle behandlas färdigt före riksdagens semester.

Grundlagsutskottet kräver avsevärda ändringar

De ändringar i valfrihetslagen och den anknytande lagen om landskapens finansiering som grundlagsutskottet kräver är så avgörande att det inte är möjligt att godkänna dem i riksdagen före semestrarna. Efter den egentliga beredningen i ministerierna (bemötande överlämnas) ska ändringarna behandlas både i grundlagsutskottet och i social- och hälsovårdsutskottet.

Grundlagsutskottet krävde att övergångsperioden för valfrihetslagens ikraftträdande skulle förlängas avsevärt och att tidsplanen för genomförandet skulle indelas i faser utgående från tjänster och regioner. Finansieringslagen måste ändras så att den på ett lämpligt sätt och genom noggranna bestämmelser tryggar finansieringen av tillräckliga social- och hälsovårdstjänster och landskapets förutsättningar att iaktta de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna också i undantagssituationer.

Utskottet uttryckte också oro för att den allmänna nivån på landskapens finansiering inte kommer att vara tillräcklig. Det har bland annat att göra med den begränsning av kostnadsökningen som ingår i förslaget till finansieringslag och landskapsindexets struktur. Utskottet ansåg vidare att bestämmelserna om skydd för personuppgifter till väsentliga delar är bristfälliga ur grundlagssynvinkel.

Bestämmelserna om kundplanen bör preciseras, och kunden bör ha rättsmedel i fråga om den bindande delen av planen. Bestämmelserna om kundsedelns värde och tjänsterna som omfattas av en personlig budget samt budgetens tillräcklighet bör preciseras. Försöksområdena eller kriterierna för bestämningen av dem samt försökens tillämpningsområde på personer bör regleras direkt i lagen.

Grundlagsutskottet anser vidare att social- och hälsovårdsutskottet av vägande författningsrättsliga skäl ska utreda huruvida innehållet i det föreslagna valfrihetssystemet kan anses kräva EU-notifiering. Enligt grundlagsutskottet täcker notifieringsskyldigheten också situationer som lämnar rum för tolkning, och juridisk osäkerhet ska med alla till buds stående medel minimeras i lagberedningen.

Det första medlet enligt utskottet är att man gör en notifiering till EU-kommissionen. Enligt utskottet är det inte en helt utesluten risk att valfrihetssystemet i efterskott kan anpassas till EU:s regler om statligt stöd enbart genom att man ger landskapen lagstadgad skyldighet att bolagisera valfrihetstjänsterna. Detta är ändå inte möjligt ur grundlagssynvinkel.

Grundlagsutskottets utlåtande påverkar troligtvis också regeringens proposition om lag om tillväxttjänster, som för närvarande behandlas i riksdagen. I propositionen ingår samma typer av frågor som i lagstiftningen om valfrihet, särskilt när det gäller att släppa ut tjänster på marknaden.

Landskapsvalet senareläggs

Ändringarna i tidsplanen för behandlingen av regeringens propositioner medför att det inte förrättas något landskapsval 28.10.2018, vilket var planerat.

Den exakta tidpunkten för valet bestäms enligt hur mycket tid riksdagen behöver för att behandla och godkänna lagförslagen på hösten 2018. Om man beaktar justitiekanslerns utlåtande kunde valet förrättas ungefär ett halvt år efter att lagarna godkänts. Det är sedan en annan fråga om de val som förrättas våren 2019 kan slås ihop.