Omstruktureringen av personalen lyckades vid FPA-överföringen

Under hela 2017 följde Kommunförbundet hur överföringen av det grundläggande utkomststödet till folkpensionsanstalten utföll. Förbundet sände ut tre särskilda enkäter till kommunerna, en enkät per en uppföljningsperiod på fyra månader. I den uppföljningsenkät som sändes till kommunerna i januari 2018 frågades också på vilket sätt kommunens personalstruktur hade förändrats under året.

Vad kommunerna beträffar har den totala kostnadskalkylen för FPA-överföringen överskridits med omkring 10–12 miljoner euro

Ett övergripande syfte med överföringen var bland annat att spara in på de offentliga finanserna. För kommunerna gällde det främst att spara in på personal- och förvaltningskostnaderna, när det mekaniska beräknings- och utbetalningsarbetet som ingår i bedömningen av behovet av grundläggande utkomststöd överfördes till FPA. Den uppskattade kostnadsbesparingen i regeringens proposition uppgick till 69 miljoner euro.

Utgående från enkäterna har sparmålet uppnåtts fram till början av 2018. Jämfört med läget före överföringen använder kommunerna nästan 75 miljoner euro mindre på personal och förvaltning inom det utkomststödsarbete som kvarstår i kommunerna efter reformen. Omvandlat motsvarar besparingen ca 1 560 årsverken.

De sammanlagda bruttokostnaderna för utkomststödet har emellertid stigit mer än beräknat. I den ursprungliga regeringspropositionen uppskattades det minskade underutnyttjandet i och med överföringen till ca 75-100 miljoner euro. Uppskattningen gjordes av folkpensionsanstalten när lagen stiftades.

Utgående från Kommunförbundets enkäter tycks bruttokostnaderna för utkomststödet ändå ha stigit med allt som allt ca 110 miljoner euro under 2017 jämfört med året innan. I siffran ingår det grundläggande utkomststöd som FPA beviljade 2017 och det grundläggande, kompletterande och förebyggande utkomststöd som kommunerna beviljade. Den egentliga statistiken fås först i slutet av 2018, när Institutet för hälsa och välfärd som är statistikmyndighet sammanför uppgifterna från FPA och kommunerna till en gemensam offentlig statistik.

Professionella inom det sociala har mera tid för uppgifter som motsvarar deras kompetens

Kommunerna har trots svårigheterna det första året lyckats genomföra reformen i enlighet med lagändringens mål. Eftersom personalen inte överfördes enligt bestämmelserna om överlåtelse av rörelse, och då endast några hundra personer rekryterades från kommunerna till FPA som förmånshandläggare, förelåg det en risk att många kommunanställda skulle bli uppsagda.

Enkäterna ger vid handen att det inte gick på det sättet. Endast 9 procent av de kommuner som besvarade enkäterna uppgav att de varit tvungna att säga upp anställda i samband med överföringen. Reformen genomfördes i huvudsak som en omplacering av i första hand personer med kontorsutbildning till andra uppgifter inom kommunen eller samarbetsområdet. En del kommuner hade redan under en längre tid skött handläggningen av utkomststöd delvis genom tidsbestämda anställningar som löpte ut vid överföringen.

Kommunerna har omstrukturerat personalen så att de professionella resurserna knappast alls har minskat inom det sociala arbetet bland vuxna. Över hälften av kommunerna uppgav också att de förmått utveckla nya verksamhetsformer för vuxenarbetet under det första året efter överföringen.

Också det ursprungliga målet att frigöra tid hos de professionella inom det sociala området för uppgifter som motsvarar deras kompetens tycks ha utfallit väl. Deras tid och arbetsinsats går nu i mycket mindre utsträckning till utkomststöden än före överföringen, trots att det fortfarande i den senaste enkäten sägs att kommunens anställda är tvungna att rätta till FPA:s arbete. Utgående från alla enkäterna har kommunerna under 2017 anslagit egna personal- och förvaltningsresurser för ca 6 miljoner euro på uppgifter som i första hand hör till FPA.

Svårt för personer med svag funktionsförmåga att klara av det nya systemet

Det finns fortsättningsvis mycket att utveckla inom det nya systemet med grundläggande utkomststöd. Trots att det verkar som om en stor del av dem som behöver utkomststöd får sin sak skött på ett smidigt sätt, bekvämare än förr och på ett och samma ställe, finns det problem med genomförandet, klienternas funktionsförmåga och likabehandlingen av klienterna samt täckningen hos FPA:s servicekanaler.

De regionala skillnaderna i fråga om vilken täckning FPA:s servicekontor har påverkar enligt enkäten i vilken grad man i kommunerna är tvungen att utföra hänvisnings- och rådgivningsuppgifter som i första hand hör till FPA. Det gäller särskilt i kommuner där FPA inte har något serviceställe eller där serviceställena inte är öppna varje dag. Tjänster som ges enbart per telefon eller elektroniskt är inte tillgängliga för alla klienter inom utkomststödet.

Under hela det första året efter överföringen har kommunerna genom separata enkäter och på andra sätt rapporterat om en avsevärd ökning i obetalda hyres- och elräkningar samt om fel i beslut som FPA fattat. Detta har ställt till med orimliga situationer för klienterna. Helt konkret har det lett till att kommunerna beviljat förebyggande utkomststöd i mycket större utsträckning än tidigare. Kommunerna verkar ha beviljat ca 4 miljoner euro mera i förebyggande utkomststöd än före 2017. Denna utveckling räknade man inte med då överföringen bereddes.

En annan källa till oro inom det nya systemet är att behovet av utkomststöd förlängs och de som behöver socialvård hänvisas inte i tillräckligt god tid till tjänsterna. Trots att kommunerna och FPA samarbetar aktivt i regionerna, har den avbrutna kopplingen mellan kommunens socialvård och utkomststöd gjort att det till exempel inte längre är möjligt att på samma sätt som förr förebygga behovet av utkomststöd hos unga. Det kan ha vittgående följder på längre sikt.

En tryggad tillgång till socialvårdstjänster och hänvisning till tjänsterna i rätt tid bör stå i centrum för det gemensamma utvecklingsarbetet i fortsättningen. Också det förlängda behovet av utkomststöd samt förebyggandet av orimliga situationer för klienterna i det nya systemet kräver insatser. En smidigare och mer klientcentrerad verksamhet inom systemet kräver utöver gemensamma och enhetliga verksamhetsmodeller för kommunerna och FPA också konkreta ändringar i lagstiftningen och en översyn av verksamhetsformerna inom kommunernas sociala arbete och service.

Läs mera om den senaste separata enkäten, dess resultat och slutsatser i bilagan (på finska).