Överskriden byggrätt bör höja markens beskattningsvärde

I ärendet skulle det avgöras om tomtens byggrätt vid beräkningen av markens beskattningsvärde borde beaktas enligt den lägre byggrätten i den nuvarande detaljplanen eller enligt den tidigare, högre byggrätten som i själva verket använts. I beskattningsförfarandet hade beskattningsvärdet beräknats enligt byggrätten i den nuvarande detaljplanen.

I detta fall hade det byggts ett bostadsvåningshus på 1 940 kvadratmeter våningsyta år 1935, i enlighet med de regler som då var i kraft. Detaljplanen för området ändrades 1980 så att den tillåtna byggrätten för tomten minskade från 1 940 till 1 100 kvadratmeter våningsyta. Byggnadens våningsyta överskred då maximistorleken i den nya detaljplanen med 840 kvadratmeter våningsyta. Orsaken till en sådan exceptionell detaljplaneändring var att man ville skydda gamla byggnader från rivning.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att man vid fastställandet av markens beskattningsvärde bör beakta ändamålet som fastighetsägaren har använt marken för. Eftersom bolaget hade använt sin fastighet som byggplats för ett bostadshus på 1 940 kvadratmeter våningsyta, var byggrätten vid fastställandet av beskattningsvärdet för bolagets tomtmark inte 1 100 kvadratmeter våningsyta enligt gällande detaljplan, utan 1 940 kvadratmeter våningsyta enligt den ursprungliga detaljplanen som bolaget faktiskt utnyttjat.

Beslutet har stor betydelse för kommunerna - uppgifter om motsvarande fall bör lämnas in till Skatteförvaltningen

Då den byggrätt som faktiskt använts överskrider  byggrätten enligt gällande detaljplan bör man vid beräkningen av markens beskattningsvärde i liknande fall tillämpa den byggrätt som faktiskt använts. Motsvarande exceptionella detaljplaneändringar har gjorts i flera städer. Bara i Helsingfors finns det enligt uppskattning cirka 2 500 liknande tomter.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sitt avgörande att då beskattningsvärdet i beskattningsförfarandet permanent hade fastställts enligt 1 100 kvadratmeter våningsyta enligt gällande detaljplan, så är det motiverat att bevilja den skattskyldige förtroendeskydd i ärendet för det aktuella skatteåret.

I Skatteförvaltningens anvisning ”Om förtroendeskydd i beskattningsförfarande” beskrivs tidpunkten då besluten som ändrar HFD:s tolkningspraxis ska börja tillämpas. För att säkerställa en jämlik behandling av de skattskyldiga ska den nya tolkningen enligt anvisningen i allmänhet tillämpas från ingången av skatteåret efter det att beslutet offentliggjorts.

Skatteförvaltningen har meddelat att  förtroendeskyddet inom den etablerade beskattningspraxisen i detta ärende sträcker sig ända till utgången av skatteåret 2018, eftersom HFD:s beslut som upphäver förtroendeskyddet har meddelats först i mars 2018 och fastighetsskatten har fastställts enligt uppgifterna i början av år 2018. Den ändrade tolkningen kan därför första gången beaktas i fastighetsbeskattningen 2019. För verkställandet av fastighetsbeskattningen 2019 bör kommunerna under 2018 lämna in uppgifter till Skatteförvaltningen över de fastigheter där den utnyttjade byggrätten överskrider byggrätten i den gällande detaljplanen.

Mer information på webben:

• Högsta förvaltningsdomstolens beslut i ärendet: HFD:2018:45