Ramförhandlingarna om kommunernas undervisnings- och kulturverksamhet

Beredningen av budgeten för år 2019 har inletts och regeringens ramförhandlingar är slutförda. Förhandlingarna gav flera anledningar till glädje, men inom undervisnings- och kulturväsendet fortsätter finansieringsbekymren.  Konkurrenskraftsavtalets efterdyningar och frysningen av statsandelsfinansieringens indexjusteringar påverkar ekonomin ännu år 2019. Men de stora nedskärningarnas tid i utbildnings- och kulturtjänsterna ser ut att vara över.

Undervisning i det första främmande språket (A1-språket) inleds redan från grundskolans första årskurs år 2020. För uppgiften anslås full statsandelsfinansiering på 12 miljoner euro ifrån och med år 2021.

Enligt regeringens förslag ska gymnasiereformen anslås full statsandelsfinansiering på 8,5 miljoner euro från och med 2022. Målet med gymnasiereformen motsvarar i stora drag behoven men Kommunförbundets bedömning är att kostnaderna kommer att vara betydligt större än de som presenteras i ramförslaget.

Försöken med avgiftsfri förskolepedagogik för 5-åringar fortsätter och utvidgas och anslås 5 miljoner euro. En nyhet är stödet på 10 miljoner euro år 2019 för jämlikhet i småbarnspedagogiken. Det administrativa arbetet ökar då statsunderstödet beror på vissa kriterier på samma sätt som i den grundläggande utbildningen. Ett alternativ till tidsbegränsade statsunderstöd är en statsandelsfinansiering med allmän täckning som riktas till alla kommuner, och en tillräcklig lokal beslutanderätt, som kan tillgodose lokala behov flexibelt och i rätt tid.

Tillgången på kompetent arbetskraft är en av ramförhandlingarnas viktigaste punkter och av de 54 miljoner euro som reserverats för ändamålet styrs 30 miljoner euro till utbildningar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde: 10 miljoner euro till examensinriktad fortbildning i ICT-branschen och andra branscher med brist på arbetskraft, 16 miljoner euro till den arbetskraftspolitiska yrkesutbildningen, 2 miljoner euro till det fria bildningsarbetet för läs- och skrivkompetens och för undervisning i svenska/finska och 2 miljoner euro till sådana som behöver stärka sina basfärdigheter. Samtidigt inleds en reform i systemet för livslångt lärande.  Det räcker sällan med en enda utbildning för ett helt arbetsliv i ett samhälle som förändras i snabb takt.  Förändringarna i arbetslivet och den snabba digitaliseringen innebär att vi ständigt måste uppdatera våra kunskaper och nyckelkompetenser.

I den offentliga debatten har både en förlängning av läroplikten och elevernas kostnader för läromedel i utbildningen på andra stadiet diskuterats. Ett läromedelstillägg på 46 euro/månad ingår i ramarna under vissa förutsättningar för cirka 40 000 studerande i gymnasie- och yrkesutbildning. Målet är att stödja förutsättningarna för andra stadiets utbildning.

Regeringen satsar 7 miljoner euro från år 2020 på en reform av finansieringssystemet för museer och scenkonst. Statsandelsreformen för museer fick grönt ljus medan scenkonsten får vänta på resultatet av den fortsatta beredningen.

För att stödja kommunernas kostnadseffektivitet håller tre nya incitamentssystem på att förberedas.  Incitamentssystemet för att främja digitaliseringen stöds med 40 miljoner euro från år 2019. Incitamentssystemet för att minska utgifterna inom driftsekonomin samt för utveckling av byggnadsbeståndet och en effektivare användning av lokaler anslås 50 miljoner euro vardera år 2021 och sedan 100 miljoner euro från och med år 2022. Incitamentssystemen finansieras med medel ur statsandelssystemet, vilket försvagar den lagstadgade finansieringen av kommunernas serviceverksamhet. Dessutom minskar kommunernas statsandelsfinansiering år 2020 på grund av landskaps- och vårdreformen då statsandelen för kommunal basservice främst kommer att gälla småbarnspedagogik och grundläggande utbildning.

Källä: Stadsrådet  och utbildning och kulturministeriet .