Uppskattade skatteinkomster år 2018 och 2019

Prognosen för årets kommunalskatt är betydligt sämre än situationen i våras. Det stod klart redan i juni, när Skatteförvaltningen publicerade sin första preliminära statistik för skatteåret 2017. Orsakerna hittas dels i förvärvsinkomsterna, dels i arbetsinkomstavdragen. En bakomliggande faktor verkar vara en felbedömning av nedskärningen i semesterpenningen inom offentliga sektorn och dess konsekvenser på arbetsinkomstavdraget.

Skatteåterbäringarna till personkunder är exceptionellt stora i år och samtidigt den största enskilda orsaken till att årets kommunalskatteutfall minskar. I hela landet har kommunernas förskottsåterbäringar vuxit med över 250 miljoner euro jämfört med fjolåret. Enligt Skatteförvaltningens preliminära uppgifter har också inkomsterna från kapitalskatten ökat mer än väntat skatteåret 2017. Debiteringsredovisningen i november kommer därför att bli negativ för kommunerna, enligt förhandsuppgifterna cirka -160 miljoner euro.

I år och nästa år förekommer ”rytmstörningar” i kommunalskatten. Det innebär att den kommunalskatt som debiteras inte motsvarar redovisningarna under innevarande år. Fenomenet beror på skatteredovisningssystemet: de växande kapitalinkomsterna och personalopitionerna minskar kommungruppens fördelningsandel och därmed kommunernas förskottsinnehållningar. Det är dock svårt att uppskatta hur kapitalinkomsterna utvecklas. Enligt Finansministeriets senaste uppskattningar innebär kapitalinkomsternas utveckling år 2018 att kommungruppens andel och preliminära skatteutfall för skatteåret 2018 minskar ytterligare jämfört med läget i september. Uppskattningen preciseras i oktober i skatteprognosen för hela landet. Hur stor den slutliga rättelsen blir vet vi med säkerhet först efter att beskattningen slutförts i december.

År 2019 förutspås kommunalskatten växa med rentav mer än 5,5 procent, trots att regeringen har infört skattelättnader för låginkomsttagare. Orsaken till den stora tillväxten är den ovan nämnda ”rytmstörningen” och de stora förskottsåterbäringarna, som innebär att nivån blir låg år 2018. En bidragande orsak till förändringen är också kvarskatten, eftersom kvarskatterna för skatteåret 2018 flyter in till kommunerna i huvudsak under kalenderåret 2019 i och med att beskattningen börjar verkställas flexibelt. Sänkningen av arbetstagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift år 2019 och det förbättrade sysselsättningsläget höjer för sin del inkomsterna från kommunalskatten år 2019.

Också prognosen för samfundsskatten minskar i år. Det beror främst på ett enskilt exceptionellt fall i fjol. I fjol ökade den influtna samfundsskatten betydligt till följd av en förskottskomplettering, som hänförde sig till skatteåret 2016. Kompletteringen, som var av engångskaraktär, gav kommunerna redovisningar på omkring 210 miljoner euro. Därför ger samfundsskatteminskningen på 1,5 procent inte en korrekt bild av samfundsskattens utveckling.

I prognosen för september har förskotten för skatteåret 2018 räknats ut, eftersom den influtna samfundsskatten i augusti och september blev mindre än beräknat. Nästa år väntas samfundsskatten växa med drygt 10 procent, vilket främst beror på prognosen för driftsöverskottet. Märk väl att företagens inkomstutveckling inte helt följer förändringarna i driftsöverskottet. Framför allt vid kraftiga konjunktursvängningar kan den bild som driftsöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När prognosen görs upp utgör driftsöverskottet dock en naturlig utgångspunkt vid granskningen av samfundsskattens utveckling i förhållande till tillväxtprognosen, som beskriver aktiviteten inom hela ekonomin.