Världsekonomin har nått sin topp

Högkonjunkturen i världsekonomin fortsätter och tillväxten väntas ännu nå höga nivåer i år, med USA som motor. Tillväxten i USA bygger i hög grad på privat konsumtion, finanspolitisk stimulans och en exceptionellt hög sysselsättningsnivå. Samtidigt har både skuldsättningen och underskottet i bytesbalansen ökat. Investeringarna har utvecklats positivt i USA tack vare skattereformen och höjningarna i priset på råolja.

Ekonomin har vuxit rejält också i Kina och de övriga tillväxtländerna. Också inom euroområdet har den starka tillväxten hållit i sig tack vare den positiva världsekonomin, den lätta penningpolitiken och den goda sysselsättningsutvecklingen. Investeringarna ökar fortfarande i nästan alla länder i euroområdet, och här hos oss förväntas den inhemska konsumtionen fortsätta att växa stadigt tack vare ökningen i sysselsättningen och inkomsterna. Totalproduktionens tillväxt i euroområdet håller emellertid på att mattas av från förra årets exceptionellt höga nivå. Utvecklingen i Europa fördystras bland annat av den ekonomiska politiken i Italien, Brexit-avtalets öde och allmänna handelspolitiska osäkerheter. Förtroendeindikatorerna för konsumenter har också sjunkit något från årsskiftets rekordnivåer.

Överskottet i bytesbalansen i euroområdet var i början av 2018 cirka 4 % i förhållande till BNP. Bytesbalansen i de länder som tog mest stryk i de senaste årens ekonomiska kriser visade cirka 3 % överskott. Överskottet i bytesbalansen stabiliserar den ekonomiska utvecklingen men samtidigt betyder ett stort överskott att sparandet överskrider investeringarna. Europa torde ha utrymme för mer investeringar som stöder tillväxt.

Världsekonomins tillväxt väntas bli gradvis svagare under de kommande åren. Utöver osäkerheterna vittnar den långsamma tillväxten om en förändrad dynamik i den globala ekonomin med sämre produktivitetsökning som följd. Utrikeshandelns roll som tillväxtmotor har minskat och många länder blir allt mer beroende av den inhemska efterfrågan. Till exempel har den ekonomiska tillväxten i Kina snabbt omvandlats från en export- och investeringsbaserad tillväxt till en modell som stöder sig på inhemsk konsumtion och service.

Mer information om de globala utsikterna och läget på finansieringsmarknaden ger bland annat Finlands Banks publikation Euro & Talous 4/2018 (på finska), som kan läsas på Finlands Banks webbplats. Fler färska prognoser om såväl den globala ekonomin som samhällsekonomin i Finland får vi 17.12.2018 när Finansministeriet ger ut sin prognos för vintern.

Fortsatt tillväxt i Finland, men takten mattas av de närmaste åren

BNP ökade kraftigt i Finland i fjol då bruttonationalprodukten steg med 2,8 procent. Förädlingsvärdets volym ökade mest inom företagstjänster, energi- och vattenförsörjning, tillverkningsindustri samt teknik. Efterfrågan i samhällsekonomin ökade främst på grund av exporten, privata investeringar och hushållens konsumtion. Fjolåret var det andra i följd med stark ekonomisk tillväxt.

Den snabba förbättringen i sysselsättningen bidrog också till den positiva ekonomiska utvecklingen under 2017. Antalet sysselsatta steg till cirka 2,5 miljoner personer, vilket är 25 000 fler än år 2016. Av dessa var cirka 10 000 deltidsanställda löntagare. Antalet arbetslösa sjönk endast med några tusen medan den dolda arbetslösheten minskade med rentav 12 000 personer. Arbetslöshetsgraden var 8,6 procent i fjol. Trots den positiva utvecklingen är nivån fortfarande hög jämfört med situationen för tio år sedan då arbetslösheten var nere i 6,4 procent.

Enligt förhandsuppgifter om ekonomin har tillväxten varit fortsatt stark under innevarande år, särskilt i början av året. Även om exporten redan visar tecken på att mattas av och flera företag rapporterar om begränsad kapacitet eller brist på arbetskraft, förutspår prognosinstituten att ekonomin når tre procents tillväxttakt också i år. Tillväxten vilar fortsättningsvis på bred bas. Detta år ser ut att bli den pågående konjunkturcykelns bästa år.

Enligt konjunkturprognoserna förväntas den allmänna ekonomiska tillväxten avta till ungefär två procent nästa år och år 2020. Den viktigaste enskilda faktorn som bromsar tillväxten i ekonomin är minskade investeringar i  byggnader. Statistikcentralens uppgifter för november visar att under juli–september 2018 minskade antalet beviljade bygglov med 25 procent mot samma tid förra året. De privata investeringarna förväntas dock överlag fortsätta att öka om än i långsammare takt.

Den alltjämt växande världshandeln ger Finlands export goda utsikter till tillväxt under åren 2019 0ch 2020. Exporten stöds också av vissa stora investeringsprojekt inom skogsindustrin. Dessutom ökar totalproduktionen på grund av en livlig privat konsumtion som beror på en gynnsam inkomst- och sysselsättningsutveckling. Sysselsättningsgraden har ökat anmärkningsvärt snabbt under 2018 även om den mattats av mot slutet av året.

Den privata konsumtionen kommer att bromsas under 2020 främst på grund av stigande konsumentpriser, vilket minskar hushållens reella köpkraft. Redan i år har priserna på livsmedel och alkoholfria drycker stigit. Trots detta väntas den privata konsumtionens tillväxt år 2020 fortsätta på sin typiska nivå, det vill säga en tillväxt på nästan 2 procent.

I de bifogade dokumenten finns Finansministeriets viktigaste prognossiffror om den allmänna ekonomiska utvecklingen och centrala prognoser från konjunktur- och prognosinstitut om bland utvecklingen i totalproduktionen och sysselsättningen 2018–2020.