Befolkningsförändringarna utmaning för anordnandet av gymnasieutbildning

Statistikcentralens regionala och kommunala befolkningsprognos från 30.9.2019 har fått gott om publicitet. Med rätta, eftersom befolkningsutvecklingen i hög grad påverkar många frågor, inte minst dimensioneringen av tjänster. Trots att befolkningsutvecklingen först under de senaste åren har lyfts fram i den riksomfattande debatten har utvecklingen varit uppenbar på lokal och regional nivå redan i flera år.

Med tanke på gymnasieutbildningen är en granskning av befolkningsförändringen mycket aktuell av två orsaker. För det första är den geografiska tillgängligheten till gymnasieutbildning för tillfället ännu god, och det vore viktigt att sörja för att den även i framtiden förblir god på regionnivå. För det andra inleder läroanstalterna och utbildningsanordnarna som bäst arbetet med gymnasiets läroplan. Eftersom man i de nya läroplanerna, som tas i bruk hösten 2021, bättre än tidigare kan ta hänsyn till lokala särdrag finns det skäl att beakta befolkningsutvecklingen när läroplanerna utarbetas. Detta förutsätter ofta regionalt samarbete.

Antalet barn och unga minskar 

Även om åldersgruppen 16-åringar under de närmaste åren kommer att växa på nationell nivå, är det de lokala och regionala förändringarna som är viktigast med tanke på utbildningsanordnarnas servicenät. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos från 30.9.2019 kommer storleken på de åldersklasser som avslutar grundskolan att förändras kraftigt. Under de kommande 16 åren minskar antalet studerande som inleder endera gymnasieutbildning eller yrkesutbildning i 65 ekonomiska regioner och ökar i endast två regioner i Fastlandsfinland.

Regionalt minskar åldersklassen 16–18-åringar med högst 46 procent enligt Statistikcentralens prognos. I 39 procent av de ekonomiska regionerna är minskningen över 30 procent. Förändringarna i de unga åldersklasserna skapar ett allt större behov av att fästa uppmärksamhet vid utbildningens tillgänglighet. Detta gäller både gymnasie- och yrkesutbildningen.

Antalet och andelen små gymnasier har ökat

Tillsvidare har den geografiska tillgängligheten till gymnasieutbildning bibehållits på en god nivå. Även om antalet läroanstalter inom gymnasieutbildningen har minskat med hundra under 2000-talet, har förändringen i huvudsak skett så att läroanstalter i större kommuner har slagits ihop. Sålunda har gymnasieutbildningen bibehållits inom kommunens område.

Den genomsnittliga storleken på läroanstalterna, mätt i antalet studerande i medeltal, har varit mer eller mindre den samma under hela 2000-talet. I praktiken innebär det att andelen såväl stora som framför allt små läroanstalter har vuxit. För närvarande är den genomsnittliga storleken på ett gymnasium 270 studerande.

Medianantalet studerande i gymnasier och andra läroanstalter med gymnasieutbildning 2000–2018

Medianvärdet beskriver förändringen i läroanstaltsstrukturen bättre än genomsnittsvärde‍t. Medianen beskriver en läroanstalt som ligger mitt på skalan då hälften av läroanstalterna är större och hälften mindre än den. Medianvärdet har sjunkit med sammanlagt 51 studerande. År 2000 var medianen för storleken på läroanstalter med gymnasieutbildning 228 studerande, medan medianen för närvarande är 177 studerande. Bland läroanstalter med gymnasieutbildning är sålunda hälften sådana som har färre än 177 studerande.

Uppskattning av antal gymnasiestuderande enligt ekonomisk region 2035

I figur 2 har man granskat åldersklassen 16–18-åringar enligt Statistikcentralens prognos och beräknat den andel av åldersklassen som under de senaste tre åren har sökt sig till gymnasieutbildning i första hand. På så sätt visar kartan det prognosticerade antalet gymnasiestuderande år 2035 enligt ekonomisk region.

För tydlighetens skull har de ekonomiska regionerna grupperats i fyra olika grupper på kartan. Enligt prognosen är 16 ekonomiska regioner sådana där det kommer att finnas färre gymnasiestuderande än i en nuvarande medianläroanstalt. Som lägst är det sammanlagda antalet studerande i de tre åldersklasserna i den ekonomiska regionen 11 enligt prognosen. Dessa regioner har skäl att ta ställning till hur man ska säkerställa tillgången och tillgängligheten till gymnasieutbildning för ungdomarna i regionen.

Utöver dessa 16 regioner är 15 ekonomiska regioner enligt prognosen sådana där det kommer att finnas färre gymnasiestuderande än i en genomsnittsläroanstalt. Även i dessa ekonomiska regioner är behovet av att säkerställa tillgängligheten till kvalitativ utbildning central.

Utvecklingen av åldersklasserna gäller inte bara gymnasieutbildningen, den innebär en utmaning också för de andra utbildningsformerna. När man ska säkerställa tillgängligheten till utbildning i allt mer heterogena regioner lönar det sig ofta att granska regionens utbildningsutbud som en helhet. Då är det bra om åtminstone den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen, det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen också deltar i diskussionen.

Framöver finns det skäl att allt mer betrakta utbildningen som en tjänst än som läroanstalter. Det går att finna lösningar på de utmaningar som minskningen av unga åldersklasser för med sig. Fokus måste på det lokala och regionala planet riktas på vilka åtgärder och samarbetsformer som i fortsättningen ska säkerställa tillgängligheten till gymnasieutbildning åtminstone för ungdomarna i den ekonomiska regionen. Denna typ av gemensamma överväganden och ömsesidigt lärande kommer att stödjas bland annat inom Kommunförbundets projekt Utbildning som tjänst.