Kommunsektorns energieffektivitetsavtal har fått en bra början. Avtalet omfattar redan nästan 70 procent av invånarna. Det behövs dock fler som ansluter sig, eftersom målet för 2019 är 75 procent. Avtalet erbjuder kommunerna en möjlighet att minska sina driftskostnader och utsläpp samt utveckla sin energiledning. Man kan också utnyttja energieffektivitetsavtalet i sin kommunikation.
I Finland grundar sig verkställandet av energieffektivitetsdirektivet på frivilliga energieffektivitetsavtal, och ett sådant har också ingåtts i kommunsektorn. Det nuvarande energieffektivitetsavtalet som gäller till och med 2025 är en fortsättning på avtalet från perioden 2008–2016, då man uppnådde goda resultat även inom kommunsektorn. I april hade redan 84 kommuner och 6 samkommuner anslutit sig till avtalet. Siffran har stigit med cirka 30 kommuner på ett år, men det behövs ännu fler för att man ska kunna nå målen.
En kommun som ansluter sig till energieffektivitetsavtalet förbinder sig att förbättra sin energieffektivitet och i mån av möjlighet också öka användningen av förnybar energi. Man kan identifiera de åtgärder som behövs till exempel med en energikartläggning av fastigheter eller en syn av kommunens användning av förnybar energi. Genom de åtgärder som kommunen väljer kan man minska på driftsutgifter, reducera mängden växthusgasutsläpp och göra energieffektivitet till en permanent del av energiledningen.
Tack vare kommunsektorns energieffektivitetsavtal har man fått till stånd avsevärda energi- och kostnadsbesparingar. Av det energisparmål som lagts upp för 2025 (405 GWh) hade man i slutet av 2017 kommit upp till 23 procent. Antalet genomförda åtgärder var sammanlagt 463. Investeringarna i anslutning till avtalet uppgick till 6,7 miljoner euro. Åtgärderna sparade sammanlagt 2,8 miljoner euro per år.
Avtalets breda omfattning och de välrapporterade energibesparingarna vittnar till EU-kommissionen om att avtalssystemet fungerar även på frivillig basis. Resultaten följs upp enligt sektor. Framgång kräver också aktivitet: på grund av bristande intresse var man tvungen att avlägsna trafiksektorns bägge energieffektivitetsavtal från avtalsperioden 2017–2025. Varje kommun som ansluter sig till avtalet är viktig för att man ska kunna nå de mål som ställs upp i kommunsektorns avtal.
Det finns kanske till och med för många olika nätverk för kommunerna inom energi- och miljöbranschen, men om resurserna hindrar kommunen från att delta lönar det sig extra mycket att överväga att åtminstone ansluta sig till energieffektivitetsavtalet. Energieffektivitetsavtalet har gjort det möjligt för Finland att verkställa direktivet på ett flexibelt sätt, istället för att göra åtagandena lagstadgade.
Höjd energieffektivitet är en viktig del av EU:s klimat- och energipaket som avser att minska växthusgasutsläppen med 20 procent fram till 2020. I EU:s paket för år 2030 har medlemsländerna dessutom slagit fast ett riktgivande effektiviseringsmål på 27 procent som en del av det allmänna målet att sänka utsläppen med 40 procent.
En enskild kommun ansluter sig till energieffektivitetsavtalet genom att fylla i och skriva under anslutningsdokumentet. För att ansluta sig ska kommunen bland annat slå fast sina energisparmål för 2020 och 2025. Energieffektivitetsavtalet är juridiskt sett ett målprogram, även om termen också innehåller ordet ”avtal”.
En mera detaljerad beskrivning av åtagandena finns i energieffektivitetsavtalens webbtjänst, där man kan ladda ner både energieffektivitetsavtalet och anslutningsdokumentet.
